För klarhetens skull: det här riktar sig inte till de som vill ha det roligt och trevligt genom att låtsas som om de gör världen bättre. Det är inget fel med att ha roligt på det här sättet, men om ditt främsta syfte är att ha kul, så kan du sluta läsa nu. Annars, läs vidare.

Du har ändligt med tid, och med pengar. Innan du ger dig i kast med ett projekt/utbildning/förening som gör något gott kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och undersöka hur mycket nytta du gör med din tid och dina pengar, och hur alternativen ser ut. Du kan jobba för ett politiskt parti vars idéer och förslag du anser är bra. Fråga dig då: 1) Hur sannolikt är det att just de idéerna kommer att förverkligas av det här partiet. 2) Hur mycket nytta kommer de här idéerna att få jämfört med andra idéer och 3) I vilken mån gör mitt arbete detta möjligt.

En annan möjlighet är att jobba ideellt. Med ett soppkök, till exempel, eller demonstrera. Även här bör vi fråga oss hur stor nytta vår tid skapar. Om du jobbar en timme i ett soppkök så bidrar du till att fattiga människor i Sverige får soppa. Det är en del nytta. Om du är med i en demonstration ökar du medvetenheten om en viktig fråga. Om den frågan verkligen är viktig och ouppmärksammad skapar du kanske nytta. Det kan också vara så att ökad uppmärksamhet i en fråga inte kommer att leda till något alls.

Men generellt sett är de mest kostnads- och tidseffektiva åtgärderna inte här i Sverige. Det har att göra med att vi svenskar har redan det ganska bra, och att det är relativt svårt och dyrt att höja vårt välbefinnande ytterligare. Enligt organisationen GiveWell, som analyserar kostnadseffektiviteten hos olika typer av biståndsorganisationer, är det mest effektiva som man kan göra idag är att på olika sätt stödja organisationer som distribuerar giftimpregnerade malarianät i Afrika. Att tillverka och distribuera ett nät kostar fem dollar. Ett nät kan skydda två personer i fyra-fem år. Om nätet används i ett område där malaria är endemiskt, så finns det goda möjligheter att nätet räddar en persons liv. Det innebär att en person, som annars hade dött av malaria, får möjlighet att leva. Men det finns ytterligare fördelar med malarianät. Malaria dödar ibland, men den lämnar alltid spår efter sig, i form av olika kroniska sjukdomar, hjärnskador, trötthet och förhöjd risk att drabbas av andra sjukdomar. Ett malarianät hjälper även att förebygga dessa mindre synliga, men minst lika förödande, effekter.

Andra organisationer som är mycket effektiva bekämpar tropiska parasiter, TBC och andra enkla sjukdomar. Det som är gemensamt med dessa organisationer är att de är fokuserade på en sak, och räddar massor av liv för dina pengar. Om du vill göra världen bättre så är det de här som du bör stödja. Vissa av dem är 10 000 gånger så kostandseffektiva som större och mer byråkratiska organisationer som du kanske har hört talas om. Frågan är: bör du jobba ideellt för dessa organisationer, eller stödja dem med pengar? Det beror på. Har du ett jobb som ger dig en bra lön? Då kan det vara mer rationellt att jobba över en timme extra på ditt jobb och donera pengarna istället för att jobba ideellt. De här organisationerna behöver ofta pengar i första hand, och ideellt arbete i andra hand. Men om du har tid över, och inga pengar, så kan jag rekommendera att du ägnar några timmar den här veckan åt att berätta för dina vänner hur de kan göra för att rädda världen. Om någon av dem har mycket pengar, kan din insats faktiskt göra skillnad.

Share on Facebook

A nuclear war imperils all of our descendants, for as long as there will be humans. Even if the population remains static, with an average lifetime of the order of 100 years, over a typical time period for the biological evolution of a successful species (roughly ten million years), we are talking about some 500 trillion people yet to come. By this criterion, the stakes are one million times greater for extinction than for the more modest nuclear wars that kill ”only” hundreds of millions of people. There are many other possible measures of the potential loss–including culture and science, the evolutionary history of the planet, and the significance of the lives of all of our ancestors who contributed to the future of their descendants. Extinction is the undoing of the human enterprise.

Här är hela texten.

Share on Facebook

1. Sannolikheten för att en sådan kan inträffa den närmsta 100 åren är inte försumbar. >1%
2. Den förväntade negativa nyttan av en sådan händelse skulle vara astronomisk.

Låt mig förklara 2. Om vi överlever det här århundradet och etablerar en närvaro på andra planeter, så kommer riksen för vår förintelse att minska tämligen dramatiskt. Men om vi skulle förintas av ett genetiskt designat virus, totalt kärnavapenkrig, misslyckad geoingeniörskonst eller en annan global olycka innan vi etablerat självförsörjande kolonier på andra planeter så skulle skadan vara enorm. Om vi inte tar kål på oss själva kan vi komma att leva mycket länge till. Den här planeten kommer att ha ett behagligt klimat i ungefär en miljard år till. Det är 100 000 gånger så lång tid som den mänskliga civilisationen har funnits. Under denna tid skulle otaliga människoliv kunna existera, även om vi begränsade oss till att kolonisera detta solsystem. Dessa människor skulle kunna leva fantastiska och lyckliga liv, fulla av kunskap, nyfikenhet, vänskap och lycka. En existentiell katastrof skulle beröva oss framtiden och, så vitt vi vet, allt intelligent liv i Universum.

Men vi kommer inte att befolka solsystemet på mycket lång tid, ens under de mest optimistiska antagandena. Vad kan vi göra innan dess? En möjlighet som jag uppfattar som rimligen kostnadseffektiv är att upprätta en “livsark” på jorden, utom räckhåll för de mest sannolika riskerna. Den här “arken” skulle kunna vara ett bergsrum som kontinuerligt befolkas av 150 frivilliga. I bergsrummet skulle tillräckligt med mat, vatten, bränsle och luft finnas för att kunna vara förseglat under minst 50 år. Bergrummet skulle vara förseglat ett år i taget, och byta bosättare varje år. Under ett dygn skulle “arkens” reserver fyllas på och material uppdateras. I arken skulle tusentals befruktade ägg förvaras i flytande kväve och databaser med information om mänsklig kultur, konst och vetenskap lagras. I händelse av en katastrof skulle arken förseglas i åtminstone 2 år. I händelse av kärnvapenkrig, dödlig pandemi, dödlig gammastrålning, förgiftad atmosfär, samhällelig kollaps eller andra existentiella katastrofer skulle invånarna kunna återbefolka jorden och bygga upp vår civilisation igen. En risk är att vi redan nu har tömt jorden på resurser till den punkt att det skulle bli svårt att bygga upp en ny industriell modern civilisation Därför bör bergsrummet utrustas med moduler för att snabbt kunna bygga upp en industriell bas för att snabbt kunna etablera effektiv produktion av mat när arkens invånare återvänder till ytan. Till exempel moduler för hydrokulturodlingar, och husmoduler för att snabbt kunna återbefolka planetens yta. En sådan ark skulle vara dyr, men i jämförelse med vad en existentiell katastrof skulle innebära skulle kostnaden vara försumbar. Mänskligheten skulle överleva, och kanske blir visare på kuppen.

Share on Facebook

Derek Parfit, Reasons and Persons:pp. 453-454

Share on Facebook

Bioteknologins etik: Föreläsning 2, del 2: Pliktetik from Stiftelsen Människan on Vimeo.

Här föreläser Karim Jebari om pliktetik i kursen BB1010

Share on Facebook

Bioteknologins etik: Föreläsning 1, del 1: Utilitarism from Stiftelsen Människan on Vimeo.

Här föreläser Karim Jebari om skillnaden mellan moral/etik, och om utilitarismen.

Share on Facebook

Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biokemiskt? Eller måste vi politiskt tvinga människans räckvidd tillbaka ner till det lokala planet?

Meningarna krockar när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänker högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

Filosofiska rummet besöker Grubbelklubben på Moriska paviljongen i Malmö under fyra veckor: Måndagarna 3, 10, 17 och 24 oktober. Kl 19.30 börjar samtalen. Inträde 60 kr.

Här finns programmet. Här fortsätter samtalet.

Share on Facebook

Share on Facebook

En pragmatist justerar sin analys i enlighet med observationer, en ideolog förnekar observation så att analysen ska kunna bevaras. En person som har en ideologisk övertygelse ändrar sig aldrig. En pragmatist ändrar sig ganska ofta. En pragmatist tror inte att fakta A stämmer, utan anger istället en subjektiv sannolikhet att fakta A stämmer givet evidens E. Givet ny evidens kan sannolikheten att A stämmer revideras. Låt mig ge dig ett exempel. Jag tror att sannolikheten att NATO: s intervention i Libyen får konsekvenser som överlag positiva är runt 80%. Detta givet den information jag har i nuläget. Anta att det skulle visa sig att rebellernas övergångsregering (NTC) under hela kriget systematiskt och klandestint godkänt och aktivt uppmuntrat tortyr och massavrätningar av khaddafianhängare. Om detta faktum blev allmänt känt skulle jag vara tvungen att revidera min initiala bedömning till kanske 60%.

Människor vars politiska intressen präglas av ideologi finner ofta vetenskapliga rapporter och undersökningar suspekta. De säger ibland att “vetenskapen inte är objektiv”. Det betyder ofta att vetenskapliga rön som motsäger deras sak inte är objektiv. De kan ofta påstå att det “går att ljuga med statistik”. Och det tycks betyda att all statistik de inte gillar ljuger.

Hur vet du om en person är inställd på att förneka alla fakta som inte överensstämmer med deras världsbild? Det första symptomet är att personen inte ändrar uppfattning, trots att du framfört ett giltigt argument. Det andra symptomet är att personen inte diskuterar med dig, utan debatterar. En person som inte är intresserad av att lära sig något nytt eller uppdatera sin världsbild eller analys av världsläget kommer att försöka få dig att framstå som en idiot. Den personen kommer att feltolka det du säger på sätt som ska få dig att framstå som en extremist. Personen kommer att försöka koppla ihop dig med någon som kan ha sagt något liknande men som ni båda är överens om är ond. Personen kommer förmodligen också försöka raljera över det du säger genom att vara ironisk eller sarkastisk. Mitt råd till dig som befinner dig i en sådan här situation: lämna rummet. En människa som är så övertygad om sin egen förträfflighet att den förvandlar en diskussion till en debatt förtjänar inte din tid.

Share on Facebook

Existential risks: why they matter from Stiftelsen Människan on Vimeo.

In this lecture, I speak about existential risk, the Doomsday Argument, Nick Bostrom’s ”Astronomical Waste” argument, three possible extinction scenarios, and possible mitigation efforts.

Share on Facebook