Share on Facebook

1. Vår planet har en ändlig livstid. Om ett par miljarder år kommer solen att bli så varm att liv kommer att vara omöjligt på vår planet. Inget, liv, inga människor, inga samhällen. På sikt är alltså Jordens BNP lika med noll. Det finns så vitt jag vet inget vi kan göra åt detta.

2. Men det innebär inte att tillväxten inte kan fortsätta i hundra år till, eller kanske till och med tusen år till.

3. Och även om detta vore omöjligt, innebär det inte att tillvä’xten inte kan fortsätta i tio år till.

4. Alltså måste man visa av vilka skäl man anser att tillväxt på kort sikt är omöjlig, även om man är ense om att tillväxt på längre sikt är omöjlig.

5. Det är mycket enkelt att stoppa tillväxten. Det enda man behöver göra är att höja reporäntan till 4-6%. Det skulle omedelbart leda till högre räntekostnader, vilket skulle leda till minskad konsumtion, vilket skulle leda till arbetslöshet, fallande löner, deflation och ökad fattigdom. Vill man i det här samhällsklimatet minska denna fattigdom måste man beskatta medelklassen mycket hårt för att få råd med ökade transfereringar. Skatter på de rika skulle inte räcka till. Detta skulle förmodligen ytterligare minska tillväxten. Sammantaget skulle det sannolikt göra att medelklassen sluter upp bakom någon populistisk politiker som skyller allt på muslimerna eller “kulturmarxisterna”.

Det är lättare än vad man tror att trampa snett.

Share on Facebook

Karim Jebari om existentiell risk from Karim Jebari on Vimeo.

Existentiella katastrofer är osannolika men möjliga. Vi bör förebygga dessa risker, anser Karim Jebari.

Share on Facebook

Sagan is known for his popular science books and for the award-winning 1980 television series Cosmos: A Personal Voyage, which he narrated and co-wrote. The book Cosmos was published to accompany the series. Sagan wrote the novel Contact, the basis for a 1997 film of the same name. (From Wikipedia)

Share on Facebook

Karim Jebari om mänsklig förbättring from Karim Jebari on Vimeo.

Mänsklig förbättring går ut på att tillfälligt eller permanent förbättra en mänsklig funktion med tekniska medel.

Share on Facebook

Kant: respect for persons from Karim Jebari on Vimeo.

This lecture is on Immanuel Kant’s ethics. I describe how his notion of freedom, autonomy and moral worth hang together and why reason is essential, according to the greatest moral philosopher of western philosophy.

Kant: respect for persons, part II from Karim Jebari on Vimeo.

Share on Facebook

Låt mig förklara med ett exempel: jag har 1000 kr. Bör jag ge dem till KONY2012 eller en organisation som ger malarianät till afrikaner? Ett vanligt svar på den här frågan är att “båda är lika bra”. Jag håller inte med. För 1000 kr kan köpa och distribuera 28 nät som kan skydda dubbelt så många barn i fem år mot en parasit som i bästa fall orsakar lätta hjärnskador och i värsta fall dödar. Enligt oberoende och transparenta utvärderingsinstitut är detta det mest effektiva sättet att minska lidandet i världen. För varje krona jag lägger på något som är sämre än det, minskar antalet liv jag räddar. Att ge pengar till KONY2012 genererar en mycket osäker nytta, eftersom organisationen är så otransparent. I värsta fall kanske den skadar mer än hjälper.

Det är inte så att malariaoffer är viktigare än andra människor. Men vi kan rädda deras liv billigare. Föreställ dig att du har en motorbåt och måste välja att rädda två personer som är strandsatta på en öde ö och fem personer som är på en annan öde ö. Vi kan också föreställa oss att tidvattnet är på väg upp och att du bara hinner rädda en av dessa grupper. Din båt kan utan problem få plats med fem människor. Alla skulle hålla med om att du har ett moraliskt ansvar att rädda gruppen med fem människor, även om de inte är särskilt speciella som personer. Det är bara det att du räddar flera. Av samma skäl bör du donera pengar eller engagera dig för de saker som räddar flest människor, givet den evidens du har för tillfället. Av samma skäl som det är fel att rädda två personer när du kunde ha räddat fem är det fel att skänka pengar till KONY2012 istället för Against Malaria  Foundation eller en annan effektiv och transparent organisation.

Filosofen Kant sa att en god vilja var det enda som var gott i den här världen. Men jag tror att kunskap också behövs för att den goda viljan ska leda till goda resultat. En god vilja i sig är inte tillräcklig.

Share on Facebook

Frågan är svårare än vad man kan tro. De senaste åren har skandaler präglat de etablerade filantropiska organisationerna. En kultur som präglas av slösaktighet med givares pengar är utbredd i många av de stora organisationerna. Dessutom är bristen på forskning om biståndets nytta på lång sikt upprörande bristfällig, även om detta håller på att korrigeras i skivande stund.

Två organisationer ägnar massor av ideellt arbete åt att utvärdera välgörenhetsorganisationer och den nytta de genererar per skänkt krona. Dessa organisationer heter Giving What We Can och GiveWell. De drivs av eldsjälar vars mål är att se till att resurser kanaliseras där de behövs som mest. Resurser som investeras i dessa organisationer kan öka vår kunskap om hur vi bör ordna våra investeringar. Så jag skulle börja med att bekosta ett par heltidstjänster hos varje organisation. Även om en del av deras arbete är överlappande och därmed redundant, är det värdefullt att ha två oberoende granskare på fältet. Välgörenhetsgrupper kan ofta bara absorbera en viss mängd pengar. Får de mer pengar än den mängden på en gång minskar organisationens förmåga att producera nytta för mer pengar ganska dramatiskt.

Enligt GiveWell är det mest kostnadseffektiva sättet att minska lidandet i världen att donera pengar till organisationen Against Malaria Foundation (AMF). Den här organisationen koncentrerar sig på en enda sak: att distribuera myggiftsimpregnerade malarianät i Afrika. Malaria är en fruktansvärd parasit. Den infekterar 225 miljoner människor varje år, av dem dör ungefär 1,2 miljoner. De som överlever får ofta livslånga hjärnskador och andra svåra handikapp. Malaria anses vara en av de främsta käpparna i hjulet för Afrikas ekonomiska utveckling. Myggnät är extremt billiga och ger ett mycket gott skydd i fem år. Enligt AMF kan de absorbera runt 10 miljoner USD var 6:e månad. Detta skulle leda till att en stor del av västra Afrika fick tillgång till myggnät. Förutom att det skulle rädda hundratusentals liv varje år, skulle dessa pengar generera massiv nytta i form av ekonomisk tillväxt där den behövs som mest.

Nummer två på GiveWells lista är den minst lika okända organisationen Schistosomiasis Control Initiative (SCI). Den här organisationen bekämpar tropiska sjukdomar som uppmärksammas väldigt lite. Dessa sjukdomar har gemensamt att de drabbar väldigt många (schistosomiasis smittar runt 200 miljoner människor per år, och av dessa lider runt 20 miljoner av svåra symptom) och är väldigt billiga att behandla. Ett enda piller för 50 öre kan skydda mot flera av de vanligaste sjukdomarna. Dessa piller kan administreras av skolfröknar, alltså behövs inte dyra västerländska läkare som vaccinerar folk på plats. Tropiska sjukdomar dödar sällan, men orsakar en serie symptom som orsakar väldigt mycket lidande och svåra hjärnskador. Ett av de främsta skälen till att barn hoppar av skolan i vissa delar av Afrika är just infektion av dessa sjukdomar. Detta leder till ökad fattigdom, analfabetism och arbetslöshet. SCI kan ta emot upp till 2 miljoner USD, och att detta skulle leda till att de kan behandla 6 miljoner människor till i Malawi, Moçambique och Senegal.

Giving What We Can är den andra organisationen som utvärderar bistånd, och rekommenderar även de AMF och SCI. De rekommenderar även organisationen Deworm the World (DtW), som också ägnar sig åt tropiska parasiter. De fokuserar på länder i centrala Afrika och Indien, och distribuerar samma typ av paraistdödande piller som SCI. De har hittils behandlat 37 miljoner barn.

Men dessa organisationer kan bara konsumera en del av de 100 miljonerna. Därför behövs fler organisationer och mer forskning som kan identifiera lågt hängande frukter i kampen mot mänskligt lidande. Men den forskning som finns bör också uppmärksammas i större utsträckning, inte minst av SIDA och andra biståndsorganisationer.

Share on Facebook

80000hours.org

Share on Facebook

Share on Facebook