Share on Facebook

Share on Facebook

Här är de föreläsningar som jag lyssnat på (i ungefärlig kronologisk ordning)

1. “The civil war and reconstruction era 1845-1877”, Yale University, 27 föreläsningar, lärare: David Blight.

Professor Blight målar upp en gripande och fascinerande komplex bild av USA:s dystraste period. Tyngdpunkten i föreläsningarna ligger i en förståelse i hur USA såg ut som samhälle i mitten av 1800-talet och hur de politiska processerna ledde till det värsta kriget (i antal döda amerikaner i förhållande till hela befolkningen) i USA:s historia.

2. “Global Problems of Population Growth”, Yale University, 24 föreläsningar, lärare: Robert Wyman

Professor Wyman går igenom den mänskliga artens historia och förhistoria, samt historien hos våra förfäder ur ett demografiskt perspektiv. Vi lär oss hur olika kulturer gått tillväga för att begränsa och kontrollera reproduktion, hur den demografiska utvecklingen påverkade Europa under den tidiga industrialiseringsprocessen och förklaringar till hur demografiska obalanser återspeglar och förstärker kvinnoförtryck och partiarkala strukturer.

3. “European Civilization 1648-1945”, Yale University, 24 föreläsningar, lärare: John Merryman

Denna kurs ger en fantastiskt tät och spännande överblick över en mörk och dyster period i Europas historia. politisk historia kombineras med djupdykningar och analyser av hur Européernas villkor förändrades, hur revolutionerna avlöste varandra och hur nationalismen drev Europas män till en av världshistoriens mest absurda massmordt.

4. “Introduction to Psychology” Yale University, 20 föreläsningar, lärare: Paul Bloom

En väldigt klar, informativ och tillgänglig introduktion till modern psykologi. Fokus ligger på vetenskapliga och moderna förklaringar av emotioner och mänsklig kognition. En hel del är evolutionära förklaringar av olika typer av beteenden, motivation, social interaktion och uppmärksamhet.

5. “Frontiers and Controversies in Astrophysics” Yale University, 24 föreläsningar, lärare: Charles Bailyn

Professor Bailyn ger en kurs som är både överkomlig för en bildad allmänhet och som dessutom går på djupet i tre otroligt intressanta frågor: 1. Extrasolära planeter 2. Svarta hål och 3. Mörk energi. Detta är en av årets bästa kurser, helt klart. Den fick mig att se hitta skönhet som jag inte känt till. Vid flera tillfällen drabbades jag av svindel och eufori när jag till slut kunde föreställa mig ett fyrdmensionellt rum.

6. “Cognitive science C127 – Cognitive Neuroscience” UC Berkeley Lärare: Richard Ivry 25 föreläsningar
Introduktion till kognitionsvetenskap

7. “Cognitive science C102 – Scientific Approaches to Consciousness” UC Berkeley lärare: John F. Kihlstrom 26 föreläsningar
Vad är ett medvetande?

8. “Psychology 130 001 – Clinical Psychology” UC Berkeley Lärare: Ann M. Kring 21 föreläsningar
Psykopatologier, ångest, depression, autism, fobier osv

9. ”Psychology 160 – Social Psychology”, UC Berkeley Lärare: Dacher Keltner, 25 föreläsningar
Professor Keltner talar om det grundläggande attributionsmisstaget, om lydnad, konformitet, om moraliskt tänkande, om vänskap kärlek, rasism och gruppers interaktioner. En av de bästa kurserna i år.

10. “Psychology 156 – Human Emotion” UC Berkeley, Lärare: Dacher Keltner 24 föreläsningar
Professor Keltner talar om olika definitioner av emotioner, om hur de kommuniceras och vad som får oss att känna som vi gör. Kursen avhandlar även personlighetstyper och empati. Otroligt bra kurs.

11. “Psychology 106 – Psychology of Dreams” UC Berkeley, lärare: Eleanor. H Rosch  25 föreläsningar
En intressant kurs som handlar om varför vi sover, vad som händer när vi sover, vad som händer när vi inte sover tillräckligt och vad drömmar egentligen är. Har både en idéhistorisk ingång och går igenom samtida forskningsrön.

12. “Psychology 119 – Drugs and behaviour” 26 föreläsningar UC Berkeley, lärare: David Presti
Droger och mänsklig psykologi, kultur och politik

13. “Anthropology 112, 001 – Special Topics in Biological Anthropology” UC Berkeley Lärare: Terrence W. Deacon 10 föreläsningar
Hur funkar mänskliga och icke mänskliga hjärnor?

14. “Anthropology 1, 001 – Introduction to Biological Anthropology” UC Berkeley Lärare: Terrence W. Deacon 29 föreläsningar
Från encelliga organismer till Homo Sapiens, språkets utveckling, mänsklig anatomi, skillnaden mellan olika apors reproduktion, födsel, pubertet, och sociala interaktioner.

15. “Letters and science C70, 001, Physics for future presidents” 26 föreläsningar UC Berkeley
Allt en president behöver veta om fysik, allt från hur elektromagnetism funkar, till hur farlig en atombomb är och varför solen blir röd på kvällen.

16. “Introduction to Political Philosophy”, Yale University, lärare: Steven B. Smith 24 föreläsningar
Professor Smith går igenom Sokrates, Platon, Aristoteles, Machiavelli, Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jaques Rousseau, Alexis de Tocqueville. En helt fantastisk kurs. Hans föreläsningar om Platon ger mig rysningar bara jag tänker på dem.

17. “Frontiers of Biomedical Engeneering” Yale University, lärare: W. Mark Saltzman 25 föreläsningar.
Hur finkar gendoping? Hur funkar celler? Allt du vill veta om cardiovascular fysiologi, hur odlar man vävnad? och hur får funkar organtransplantationer? Hur designar man biomolekyler?

18. “Principles of Evolution, Ecology and Behaviour” Yale University, lärare: Stephen C. Stearns 36 föreläsningar.

19 Introduction to Ancient Greek history Yale University, lärare: Donald Kagan 24 föreläsningar.

20 Sociology 150A 001 – Social Psychology: Self and Society, lärare: Robb Willer UC Berkeley 24 föreläsningar

21. Psychology 164 001 – Social Cognition, lärare: John F. Kihlstrom UC Berkeley

22. “Public Policy 190 – Special Topics in Public Policy” lärare: Stephen Maurer UC Berkeley
En kurs om terrorister och massförstörelsevapen. Ger en otroligt bra reality check för alla oss varse enda kunskaper om hur terrorister funkar kommer från Holywood. det visar sig att det är jäkligt svårt att döda mycket folk om man är terrorist.

23. “Public Health 253, 001 Epidemiology and Control of Infectious Diseases” UC Berkeley lärare: Harvey Kayman

24. “Economics 113 American Economic History” lärare: J. Bradford Delong UC Berkeley
Brad Delong är en riktig kändis inom nationalekonomin, och hans kurs om USA:s politiska utveckling är otroligt spännande.

25. “Death” Yale University, lärare: Shelly Kagan 26 föreläsningar.
En otroligt rolig kurs om ett kul ämne! Shelly är så rolig så att man gråter av skratt, samtidigt är det så spännande att lyssna!

26. “Philosophy 138 – Philosophy of Society”, lärare: John R. Searle UC Berkeley
John Searle är en levande legend. den här kursen skulle kunna heta “ett helt dygn med skojiga anekdoter” men det vore inte riktigt rätt. Det är också en sjukt bra och intressant kurs om ett ämne som analytiska filosofer ägnat upprörande lite tid åt.

27. “Philosophy 132 – Philosophy of Mind”, lärare: John R. Searle UC Berkeley
En introduktion till medvetandefilosofin. Searle är helt genialisk föreläsare. Man skattar så man kiknar i tunnelbanan. Citat från kursen: “I love this guy, Kurzweil something. He really thinks that if we simulate the brain, we will get real consciousness. That’s as stuipid as believing that if we simulate the intestines we will get real digestion.”

28. “Philosophy 25 A – Ancient Philosophy” UC Berkeley Lärare: David B. Ebrey
En kurs som berörde mig djupt, fick mig hitta tillbaka till mina gamla lärare, till Platon och Sokrates. En kurs som fick mig att förstå vad jag egentligen skulle göra, och varför.

29. “History 151 – The Peculiar Modernity of Britain, 1848-2000” Lärare: James Vernon UC Berkeley

En bild av Victorianska Storbritannien bortom all romantik. Professor Vernon skildrar misären, rasismen, misgynin i historiens största imperium. Men också kampen för rättvisa, rösträtt och frigörelse från den victorianska tvångströjan.

30. “Astro 10 p – Introduction to General Astronomy” lärare: Joshua Bloom UC Berkeley, 25 föreläsningar

31. “Astro C 10 General Astronomy” UC Berkeley Lärare: Alex Filippenko, 42 föreläsningar
Inriktning på hur stjärnor, galaxer och universim formats. En helt otrolig kurs. Filipenko är en av de bästa föreläsarna, han är rolig så att man gråter av skratt och så passioerad för rymdens skönhet att man darrar av vördnad när han beskriver Kvasarers kraft.

32. “Geography 20: Globalization” UC Berkeley lärare: Robert Lawrence Acker
Varför är geografiska tendenser i produktion och konsumtion så instabila i den moderna världen?

33. “History 130B, 001 – The United States and the World Since 1945” UC Berkeley Lärare: Daniel Sargent, 28 föreläsningar

Share on Facebook

Därmed har även den så kallade hjälten, allas våran clown Lars Vilks, rätt att sprida sin rasistiska smörja. Om ni inte finner det han säger tilltalande, lyssna inte. Men ni har ingen rätt att tysta honom. Och om ni stödjer, uppmuntrar eller uppmanar de som söker att hota, tysta eller fysiskt skada honom, så har ni fel. Ni har fel för ni har missförstått begreppet tolerans. Tolerans är svårt. Därför att tolerans handlar om att bita ihop när de vi hatar tillåts tala.

Share on Facebook

Det finns en vida spridd uppfattning, ofta baserad på en slarvig läsning av Judith Butler, att vissa beteenden och egenskaper hos människor är ”biologiska” och att andra är ”socialt konstruerade”. Exempelvis påstås det att kön är biologiskt och att genus är socialt konstruerat. Eller att våra begär och ideal är socialt konstruerade, men att våra fysiologiska dispositioner är biologiska. Denna uppdelning mellan social konstruktion och biologi är alldeles för enkel. I själva verket är alla våra egenskaper resultatet av intrikata och komplexa samspel mellan vår biologi och kultur, som i sig själva är formade av varandra. Tillagad mat, en kulturell och social praktik, har format våra kroppar lika mycket som de gener som vi fört vidare. Verktygen som gjorde oss till experter på att äta as, tillät en utveckling av en energikrävande hjärna och ett otroligt rikt kommunikationssystem.

Våra skönhetsideal är ett annat exempel på det här. De är inte enbart ett resultat av social konstruktion, utan är formade i enlighet med en evolutionär logik som strävar efter maximal reproduktiv framgång. Vi attraheras alltså av den partner som uppvisar vissa signaler som vi identifierar med hög reproduktiv potential. Den främsta av dessa signaler är hälsa. Folk som är sjuka är inte sexiga. Men vi tenderar att attraheras av folk som inte bara är friska, utan som också har en stor sannolikhet att fortsätta att vara friska, alltså folk som har ett gott immunförsvar. Ett skäl till att finnar och utslag inte är attraktiva är att de korrelerar med ett dåligt immunförsvar. En slät och oärrad hy är däremot starkt korrelerat med god motståndskraft mot parasiter. Men här ser vi hur vår kultur interagerar med våra preferenser. Det är nämligen så att vissa drag främjar hälsa i vissa ekologier men inte i andra.

I situationer av ständig näringsbrist, som under vår evolutionära miljö, var fetma ett tecken på god hälsa. Var man fet hade man mycket goda förutsättningar att klara nästa vinter, föda friska barn och hade sannolikt goda färdigheter i att jaga och samla. Alltså var fetma korrelerat med god reproduktiv framgång. I vårt moderna samhälle, där kalorier är billiga, är fetma snarast korrelerat med ohälsa och reproduktiv oförmåga. Vår rikliga tillgång till kalorier har alltså ändrat våra preferenser till de rakt motsatta med avseende på fetma. Men samhällets aversion mot fetma har en annan förklaring också. Fetma är nämligen i våra samhällen korrelerat med låg social och ekonomisk status. Fetma signalerar ”arbetarklass”, på samma sätt som till exempel mörk hy gör i USA. I synnerhet kvinnor tenderar att finna signaler som kommunicerar låg social status synnerligen oattraktiva. Det har att göra med dels med att hög social status innebär sannolikt att man har andra goda fysiologiska och psykologiska egenskaper som kan tänkas underlätta reproduktiv framgång, dels innebär hög social status sannolikt en mängd faktiska ekonomiska eller sociala resurser som innebär en ännu större sannolikhet att även ens avkomma har hög reproduktiv framgång. På det sättet är vår starka aversion mot fetma ett resultat av ett samspel av biologiska instinkter och sociala normer och strukturer.

Det finns en spridd uppfattning att skönhetsidealen skapar psykiskt och fysiskt illamående hos unga människor. Jag är inte så säker på att så är fallet. Om man är ful enligt gängse uppfattningar av skönhet, så sjunker ens status i förhållande till andra. Låg status är korrelerat med höga stressnivåer, vilket i sin tur är mycket skadligt för både ens fysiska och psykiska välbefinnande. Men folk i allmänhet är ju givetvis inte fula. Den genomsnittliga människan är ju förstås genomsnittligt snygg. Sen är det där med självuppfattningar en annan femma. Vissa tror att de är mycket fulare än vad de faktiskt är, men jag skulle tro att de flesta tror att de är snyggare än vad de faktiskt är. Det här är bara en spekulation baserad på observationer av människor i min vardag, men jag tror att den nog är så god som den motsatta spekulationen. Men givetvis kan självuppfattningar variera kraftigt i olika grupper. Jag tror att om det finns en grupp som underskattar sitt utseende, så är det tonåringar. Att höja folks uppfattningar om sin egen skönhet kan alltså vara en god idé, och detta gäller oavsett om man har rätt eller fel. Det finns inga goda skäl att veta att man är ful, om man istället kan välja att falskeligen tro att man är snygg.

Skönhetsideal har funnits i alla tider, och lär fortsätta att finnas, även om de i framtiden kan tänkas vara helt annorlunda än våra. Att skönhetsidealen är svåruppnåeliga är essentiellt för dem, för skönhetsideal fungerar som en naturlig rangordningsprocess, där vi ordnar individer kring oss med avseende på reproduktiv potential. Alltså kan bara en person vara vackrast, och bara ett fåtal människor anses vara vackra. Skönhet är nämligen inte absolut, utan bara relativt. Om vi levde i ett samhälle där alla hade cancer skulle de vars tumörer vara minst vara de vackraste.

Om det nu inte är skönhetsideal som primärt orsakar fysiskt och psykiskt illamående, vad är det då? För att vara ärlig så vet jag faktiskt inte. Men först och främst bör vi komma ihåg att vi är faktiskt ganska lyckliga. De allra flesta människor mår bra. Men det innebär inte att alla mår bra eller att vi bör ignorera de kroniskt olyckliga. Men vi vet inte varför folk blir olyckliga. Det kan bero på att vissa av oss på något sätt har svårt att leva i moderna samhällen. Men deprimerade människor tycks ha funnits i många andra typer av samhällen, även om vi inte vet hur vanligt det var då. Det är inte omöjligt, eller ens osannolikt, att depression och ångest skulle finnas kvar, oavsett hur samhället såg ut. Problemet kan ligga i att vi är biologiskt utrustade för att oroa oss och att vara olyckliga under vissa sociala omständigheter, men att mängden ångest och olycka är konstant, oavsett hur vi ändrar dessa omständigheter. En möjlighet är i så fall att ändra vår biologi. Detta kan man göra på en rad olika sätt. Det vanligaste sättet är att man ökar mängden serotonin eller dopamin i hjärnan med hjälp av SSRI-preparat eller andra läkemedel. Dessa har idag sidoeffekter som gör att de inte på ett oproblematiskt sätt kan användas av en majoritet av mänskligheten, utan bör begränsas till de som är värst drabbade. Möjligen skulle DNA- syntetiseringstekniken, när den blir tillräckligt billig, kunna hjälpa oss att utforma skräddarsydda SSRI-mediciner för var och en av oss. Och därmed minska bi effekterna till ett minimum. Det är inte osannolikt att vi kommer att börja se skräddarsydda droger inom ett decennium. Ett annat alternativ är genterapi. Det innebär att vi direkt ändrar på de gener som orsakar en försämrad produktion av serotonin eller oxytocin eller dopamin. Men detta tycks ligga långt in i framtiden än så länge. Slutligen bör vi rikta viss uppmärksamhet till så kallade ”hjärnpacemakers”, elektroder som man för in i hjärnan eller någon annan del av det centrala nervsystemet för att stimulera produktion av vissa specifika signalsubstanser. Även här måste mycket ske innan vi på allvar kan börja använda oss av elektroder. Än så länge är riskerna och kostnaderna alldeles för stora.

Share on Facebook

Add me here.

Share on Facebook

Välkommen till filosoficafé – det goda samtalet

Torsdagar våren 2010

Vi samtalar om filosofiska frågor utan förkunskaper.
Inledningen fungerar som en gemensam inspirationskälla därefter väljer deltagarna tillsammans kvällens samtalsämne.
Samtalsledare är Karim Jebari, magister i praktisk filosofi

28 jan Utopier

Politiken och samtiden tycks allt mer tom på visioner. Där 1800 och 1900 talet var en tid där stora drömmar om framtiden formulerades tycks vi vara helt besatta av vår samtid. Vad hände med utopin? Var det utopiska tänkandet missriktat? Vad vågar man hoppas på? Vad är en etisk utopi? Vad lär vi oss av 1900-talets utopister?

25 feb april Kan maskiner tänka?

För mer än ett decennium sedan blev världsmästaren i schack slagen av en dator. Men ännu är det få som anser att det finns tänkande datorer. Men är det bara ett tekniskt problem, eller är det också ett filosofiskt sådant? Vad innebär det att ”tänka” egentligen? Att vara medveten? Att ha känslor? Och om en dator kunde känna och tänka, skulle vi då vara tvungna att behandla den som ett moraliskt subjekt?

Kl 18.00-19.30

Fri entré

Hornstulls bibliotek, Hornsbruksgatan 25

Share on Facebook

Skälet till att jag och alla andra bör tolerera sport, och andra typer av aktiviteter, som BDSM, rollspel, teater, meditation, religiös introspektion, tv-tittande och matlagning är att dessa aktiviteter inte är omoraliska i sig. Om en aktivitet är klart omoralisk, som till exempel misshandel, bör vi defensivt inte tolerera den. Men varje typ av handling som inte är omoralisk bör vi alltså tolerera, om vi går med på att tolerans är någonting som bör känneteckna vårt samhälle och våra interpersonella relationer. Och det är alltid den som klandrar som har bevisbördan för att påvisa att den andras handling är omoralisk. Det innebär att varje livsstil, handling eller attityd bör betraktas som moraliskt riktig om inte vi kan skäligen påvisa att motsatsen gäller.

Ett skäl till att många normer i vårt samhälle är dåliga är att de är uttryck för just intolerans. Exempelvis är föreställningen att det är omoraliskt att vara homosexuell, eller vilja leva i ett förhållande med flera partners, eller att inte vilja ha sexuella relationer alls typiskt intoleranta föreställningar. Men det är lika intolerant att påstå att heterosexuella är omoraliska, att monogama förhållanden är osunda och att en person som vill ha sex är oetisk. Av samma skäl som det är oacceptabelt när en person uttrycker sitt förakt mot homosexuella är det oacceptabelt att en person uttrycker sitt förakt för heterosexuella. Var och en får förstås tycka, känna och hata vad man vill. Men att ge uttryck för sina känslor på ett sätt som är avsett att skuldbelägga, håna eller motverka en viss livsstil, handling eller känsla är inte förenligt med vad toleransen kräver av oss.

Här är balansen hårfin mellan rätten till att uttrycka sina åsikter och skyldigheten att inte skuldbelägga, kränka och motarbeta människor vars livsstil man inte samtycker till. Vad som är ok framgår oftast av kontexten. Om någon skulle fråga mig: ”vad anser du om människor som inte tvättar sig?” Så skulle det inte vara omoraliskt för mig att ge uttryck för mitt ogillande. Men att öppet visa detta ogillande mot någon på en offentlig plats i syfte att förnedra eller skuldbelägga den personen vore oacceptabelt. Ingen har en moralisk skyldighet att tvätta sig (förutom i de fall då risk för smitta föreligger) för att jag inte gillar svettlukt. Därmed är det omoraliskt av mig att skuldbelägga och klandra den personen, även om jag har rätt till att säga sådana saker.

Märk väl att bara för att jag har rätt att uttrycka mitt ogillande, så är det inte nödvändigtvis rätt att jag gör det. I fallet ovan, där jag på ett intolerant vis skuldbelägger en person för sin (i mina ögon) bristande hygien, så har jag förvisso rätt till att göra det, men det är fel av mig (alltså omoraliskt) att göra det.

Så nästa gång du avser att klandra din medmänniska tänk noga på följande: är ditt klander av moralisk natur, eller vädrar du bara ditt ogillande? Om du anser att det trots allt handlar om ett moraliskt klander, kan du vara säker på att handlingen (attityden, livsstilen) är omoralisk? Vad är det som gör den omoralisk? Om du inte kan ge klara och otvetydiga svar på dessa frågor, föreslår jag att du håller ditt klander för dig själv.

Share on Facebook

Den som bosätter sig här måste vara anhörig till någon i vårt land, eller vara flykting. Och det blir allt svårare att uppfattas som vare sig anhörig eller flykting. Men jag förespråkar inte en generös flyktingpolitik i det här inlägget. Jag förespråkar avskaffade gränser. Att få bo var man vill är en självklar rättighet för alla i vårt land, ändå är det en rättighet som vi förvägrar utlänningar. Men rättigheter slutar inte gälla vid våra gränser. För rättigheter är universella, de gäller var och en, oavsett var man bor. Så det finns ett starkt moraliskt argument för att låta alla utlänningar som vill få bosätta sig i vårt land. Rätten att bo där man vill beror inte på vad det står i mitt pass.

Men det finns starka pragmatiska skäl till att släppa invandringen fri. Vi har en åldrande befolkning. Och detta gäller hela EU. Vi kan inte förvänta oss att några unga människor från Spanien eller Polen kommer att komma hit och jobba när en stor del av svenskarna är gamla och oförmögna till arbete. Inte heller kan vi öka nativiteten nämnvärt. Sverige har redan en av EU:s högsta befolkningstillväxt, främst tack vare utmärkt föräldravård, höga barnbidrag och god tillgång på dagisplatser. Det finns inte mycket mer vi kan göra för att få familjer att skaffa fler barn. Inte så att de spelar någon demografisk roll i alla fall. Vi behöver tiotusentals, ja hundratusentals människor som kan komma hit och jobba, bilda familj och hålla vår välfärd under armarna. Vi har inte råd att vara utan invandring.

Det finns ett skäl till att tillåta fri invandring. Vissa utlänningar som kommer hit har andra uppfattningar om världen och andra värderingar än vad vi har. Det innebär att vi kan lära känna människor som kan ha uppfattningar som har en långt större spännvidd än vad våra förfäder hade möjlighet till. De levde i små, inåtvända, traditionella samhällen. Där hade alla samma åsikter och samma verklighetsuppfattning. Utlänningarna kan ge oss sin bild av världen. Vi behöver inte tycka om den, men att höra en åsikt som vi inte delar är alltid berikande. Det tvingar oss att tänka på våra egna värderingar. Att pröva dem, att diskutera dem med våra vänner. Utlänningarna gör oss till rikare människor. Och vi berikar även deras liv, genom att berätta om våra uppfattningar, och våra värderingar.

Det finns ett tredje skäl till att öppna dörrarna till omvärlden. Sverige är ett stort land, men vi har en liten befolkning. Våra städer är små och glesa. Vår kultur är förvisso tilltalande men vår kulturella scen är liten och provinsiell. Våra universitet håller god standard men saknar globala ambitioner. Våra institutioner är välfungerande men häpnadsväckande nationella (varför finns så få blanketter på engelska?). Vi behöver helt enkelt fler människor i det här landet för att vår kulturella scen ska blomstra, för att kvalitén på universiteten ska skärpas, för att skapa institutioner med internationell karaktär. Vi skulle behöva vara 30-50 miljoner i det här landet, med minst 10 miljoner i Stockholm. Då skulle jag verkligen bo i mina drömmars stad.

Särskilt tack till Jimmie Åkesson, som inspirerade mig att skiva den här artikeln.

Share on Facebook

Politisk Filosofi ger 2 studiecirklar på ABF Stockholm denna termin. En i moralfilosofi och en i politisk filosofi. Båda drar igång vecka 38. Anmälan kan göras här.

Politisk filosofi
Inom ämnet politisk filosofi analyserar man vad de olika politiska begreppen betyder och hur de hänger samman. Olika ideologier har som bekant olika tolkningar av vad jämlikhet, demokrati, frihet och gemenskap betyder, och hur viktiga dessa ideal är. Denna studiecirkel går igenom de viktigaste idealen inom den politiska debatten och belyser dem från olika håll. Vi läser utdrag av klassiker och samtida tänkare, som John Stuart Mill, Ronald Dworkin, Cass Sunstein, Platon och John Elster. Vi kommer beröra synen på rättigheter, diskriminering, kultur och identitet, staten, våldet och övervakningen, jämlikhet, frihet och demokrati. Cirkelledare Karim Jebari.
27 studietim, 9 ggr. Avgift 525 kr.
Måndag 18.00 ABF-huset

Moralfilosofi
Inom moralfilosofin ställer vi oss frågor om vad som är rätt och vad som är fel, ont eller gott, och varför vissa handlingar är onda och varför vissa är goda. Med modern moralfilosofi som redskap analyserar vi begrepp som moraliskt ansvar, plikt och rättigheter. Med utgångspunkt från dagsaktuella moraliska dilemman diskuterar vi dessa eviga frågor. Vi kommer att villkorslöst samtala om dödshjälp, abort, tvångsvård, civil olydnad, konsten och samhällsmoralen, doping, individens ansvar för samhällsproblemen och mycket annat. Cirkelledare Karim Jebari.
12 studietim, 4 ggr. Avgift 525 kr.
Onsdag 18.00 ABF-huset

Politisk Filosofi skriver för närvarande på en bok med filosofiska citat på uppdrag av en stiftelse som ännu inte vill gå ut med sitt namn. Bokens målgrupp är ungdomar i gymnasieåldern. Preliminärt namn är Människans visdom.

Dessutom kommer Politisk Filosofi att deltaga i ett EU-finansierat forskningsprojekt om de etiska aspekterna av farmakologiska och mekaniska ingrepp i hjärnan i syfte att förbättra densamma. Forskningen kommer att bedrivas vid KTH under handledning av professor Sven Ove Hansson.

Detta innebär dessvärre att Politisk Filosofi inte kommer att kunna uppdateras lika ofta. Men å andra sidan kommer fler inlägg att handla om riktiga moralfilosofiska problem, särskilt inom bioetiken.

Share on Facebook