Åldersneutral skolplikt

I Sverige har barn skolplikt. Skälet är att utan de färdigheter som grundskolan erbjuder så har en person svårt att delta i samhället som en medborgare. Utan att kunna läsa, skriva och räkna kan en person räkna med permanent arbetslöshet och stora svårigheter att aktivt delta i det demokratiska samtalet. Att ha dessa färdigheter har aldrig varit viktigare än idag. Trots det saknar en allt större andel svenskar grundskolekompetens.

Denna förvånande utveckling beror främst på antalet och utbildningsnivån på invandrare de senaste decenniet. På 70 och 80-talen hade de en stor andel flyktingar eftergymnasial kompetens. De hade med andra ord i genomsnitt högre utbildning än svenskfödda. De invandrare som idag anländer från Asien och Afrika har i genomsnitt mycket lägre utbildning än svenskfödda. Enligt Ekonomifakta har vuxna personer (>25 år) som invandrade 2014 från Syrien i genomsnitt 6,6 utbildningsår, Eritrea 6,4, Irak, 5,6 och Afghanistan 3,6.

När invandring och utbildning diskuteras är det ofta validering av utländska examen och en förstärkning av SFI med snabbspår som står i fokus. Detta är förvisso utmärkta förslag, men inget som kommer att förbättra tillvaron hos den stora grupp nyanlända invandrare som har begränsade färdigheter.

Istället bör vi fokusera på att se till att alla som bor i Sverige åtminstone har grundskolekompetens. Detta är inte en trivial utmaning. Men vi måste inse att utan grundskola så har en person väldigt små möjligheter att någonsin få ett jobb, särskilt om personen i fråga är invandrare. Detta gäller oavsett hur låga löner vi har. Lärlingsplatser, yrkesutbildningar, lotsar, mentorer och andra förslag har dessvärre förbisett att en stor andel av den avsedda målgruppen knappt kan läsa och skriva. Det är den här gruppen som står längst från arbetsmarknaden som är i störst behov av insatser.

Därför bör vi successivt höja åldern för skolplikt, till exempel med fem år var tredje år. Det är viktigt, anser jag, att även personer som närmar sig pensionsåldern omfattas av skolplikten. Det handlar inte bara om att skriv- och läskunnighet är viktigt i arbetslivet. Det handlar också om att dessa färdigheter krävs för att delta i vårt samhälle. Att acceptera att normalbegåvade och i övrigt friska medborgare inte kan läsa och skriva är att acceptera deras permanenta utanförskap och beroende av andra.

Det är också viktigt att personer med grundskolebetyg från länder vars skolsystem vi vet är är gravt undermåliga får validera sina kunskaper i ett diagnostiskt test innan dessa personer befrias från skolplikten. Det kan innebära att även personer med gymnasieexamen från t ex Syrien kan behöva gå tillbaka till skolbänken.

Av praktiska skäl bör också personer med heltidsjobb undantas från skolplikten (om de är över 18 år) så länge som de har jobbet.

Det här förslaget innebär att grundvux måste expanderas kraftigt, och erbjudas på andra språk än svenska. Sannolikt behöver ett särskilt grundskoleprogram som är utformat efter nyanländas behov utformas.

Publicerad fredag, juni 9th, 2017 i invandring, Karim Jebari, politik.

Vad tycker du?