Långtidsutredningen och den färgblinda arbetsmarknaden

PIAAC är ett test som är en motsvarighet till PISA, men för vuxna. Det visar sig att goda resultat på PIAAC-testet är mycket goda prediktorer för delaktighet i arbetsmarknaden. Korrigerat för dessa resultat försvinner skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda.

Resultaten av detta test citeras i Långtidsutredningen (SOU 2015:104) som därmed drar slutsatsen att den svenska arbetsmarknaden “…som helhet fungerar meritokratiskt och icke-diskriminerande med avseende på etnicitet…” (sid 313)

Men PIAAC uttalar sig inte om vilka jobb invandrare med höga färdigheter har. Det är förenligt med data att ingenjörer från Iran kör taxi. Detta är något som tydligt påpekas av en av de studier som Långtidsutredningen refererar till.

“Caution is warranted in interpreting these results, since the quality of employment is not measured, and more immigrants than natives may be over-skilled for their job. Immigrants may also face hurdles gaining employment because of weaknesses in Swedish, even in occupations where the level of fluency is of minor importance.” (Bussi, M. och Pareliussen, J. K., p 13)

Detta motsäger vad Långtidsutredningen hävdar: “De lika möjligheterna att ha ett arbete om man har goda färdigheter verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå.” (sid 12)

Argumentet för detta är att av de som har höga eller goda färdigheter i läsning/eller räkning så arbetar en ungefär lika stor andel av utrikes och inrikes födda med yrken som kräver högskoleutbildning. (sid 200-201)

Eftersom Långtidsutredningar inte bryter ned siffrorna efter födelseland så säger de väldigt lite om diskriminering. Av de utrikes födda är en stor andel från Norden och Nordeuropa. De som invandrat därifrån är sannolikt huvudsakligen högutbildade. Att de därmed också utgör en stor andel (sannolikt en majoritet) av gruppen “utrikes födda med höga/goda färdigheter” borde inte förvåna någon. Därmed säger den information som Långtidsutredningen presenterar väldigt lite om hur det går för de utrikesfödda från länder i Afrika, Asien eller Sydamerika som har goda/höga färdigheter. Alltså säger den väldigt lite om huruvida dessa grupper är överkvalificerade för sina jobb.

Trots detta drar Långtidsutredningen följande slutsats:

“Den svenska arbetsmarknaden tycks i genomsnitt inte präglas av etnisk diskriminering, utan ser till individernas färdigheter.“ (sid 201)

Som upprepas ett flertal gånger:

“Det är en indikation på att den svenska arbetsmarknaden som helhet fungerar meritokratiskt och icke-diskriminerande med avseende på etnicitet…” (sid 313)

Jag menar att slutsatsen inte följer från premisserna.

Bussi, M. och Pareliussen, J. K. (2015), “Skills and labour market performance in Sweden”, OECD Economics Department Working Papers nr 1233.

Publicerad torsdag, april 28th, 2016 i ekonomi, etik, Karim Jebari.

Vad tycker du?