Effektiv klimatpolitik

Det råder bred politisk enighet kring uppfattningen att de globala klimatförändringarna bör motverkas. Men det råder stor oenighet på vilket sätt detta bör ske. En del av oenigheten beror på att olika parter har satt upp olika delmål på vägen. Det är förvisso rimligt att sätta upp delmål, när det övergripande målet är enormt och kräver koordination och samarbete med många andra parter. Men ibland kan ett alltför stort fokus på ett delmål leda till att lågt hängande äpplen i andra delmål förbises eller att åtgärder som är kontraproduktiva vidtas. Därför är det väldigt viktigt att aldrig tappa det övergripande målet, att förhindra en snabb temperaturökning, ur sikte. Ur svenskt perspektiv finns två omständigheter som är viktiga.

1. Hur mycket direkt (i termer av minskade utsläpp/kr) nytta gör enskilda klimatåtgärder här i Sverige i förhållande till att bekosta åtgärder i andra länder?

2. Vilken indirekt (i termer av teknikutveckling, diplomatisk prestige, etc./kr) nytta gör enskilda klimatåtgärder i Sverige i förhållande till att bekosta åtgärder i andra länder?

För att närma oss fråga (1) bör vi beakta att Sveriges elproduktion är i hög utsträckning fossilfri och att uppvärmning av fastigheter också är väldigt ren. Dessa två är det som brukar anses vara “lågt hängande frukter”. Åtgärder för att minska Sveriges utsläpp innebär alltså att fokusera på transportsektorn och jordbruket. En annan aspekt som är relevant för (1) är att vissa klimatåtgärder har en negativ (ekonomisk) kostnad, vilket innebär att de investeringar som görs är ekonomiskt lönsamma på sikt, andra åtgärder har neutrala (ekonomiska) kostnader, då de bara omfördelar resurser mellan olika ekonomiska aktörer utan göra särskilt stor inverkan på ekonomin. Ett exempel på en sådan ekonomiskt neutral åtgärd är ett bonus/malus system, som beskattar bilar med höga utsläpp och subventionerar bilar med låga utsläpp.

Att dessa åtgärder inte har utförts beror förstås på att de har en politisk kostnad, vilket betyder att de politiker som genomför åtgärderna skulle få betala för det i politiskt stöd. För klimataktivister och opinionsbildare är det viktigt att identifiera dessa åtgärder och minska den politiska kostnaden för att genomföra dem. Oavsett hur klimatnytta dessa åtgärder har i förhållande till åtgärder i andra länder, så är de värda att genomföras, eftersom de inte konkurrerar med mer effektiva åtgärder om ekonomiska resurser (det är för mig oklart om de konkurrerar med dessa åtgärder om politiska resurser). Eftersom fråga (1) och (2) år väldigt svåra att ge tillförlitliga svar på, kan följande tumregler vara bra att tillämpa som en utgångspunkt för vidare diskussioner.

(1) Alla åtgärder som har negativa eller neutrala ekonomiska kostnader i Sverige är värda att genomföras.

(2) Allt annat lika kommer åtgärder som minskar utsläppen i andra länder att vara ungefär lika kostnadseffektiva på att generera indirekt nytta som åtgärder som minskar utsläppen här.

(3) Allt annat lika kommer åtgärder som minskar utsläppen i andra länder att vara mer kostnadseffektiva (i proportion till skillnaden mellan Sveriges och landets BNP/capita) i att generera direkt nytta för det övergripande målet än åtgärder som minskar utsläppen här.

Men även om vi fokuserar på åtgärder i de fattigaste utvecklingsländerna finns det väldigt mycket att välja mellan. Vad är mest kostnadseffektivt här? Efter en del research har jag kommit fram till att dessa två åtgärder tycks vara särskilt kostnadseffektiva.

(a) Förebygga skogsskövling.

(b) Förebygga utsläpp av sot (“black carbon”) från ineffektiva förbränningsprocesser.

De resurser som idag investeras i att subventionera kostsam förnyelsebar energi och “gröna” bränslen skulle göra mycket större nytta om de spenderades på dessa två åtgärder istället.

  1. Skogsskövling

Avskogning orsakar 17-29% av de globala utsläppen av växthusgaser.[1] Att reducera skogsskövling är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att motverka växthuseffekten, enligt Nicholas Stern.[2] Genom att ersätta människor som annars hade tjänat pengar på att hugga ned skog kan dessa övertalas till att försörja sig på annat sätt. Stern menar att fem miljarder USD skulle täcka alternativkostnaden för att bevara skogen i de 8 länder som ansvarar för 70 % av utsläppen från avskogning. Fem miljarder USD låter som mycket pengar, men är i sammanhanget en spottstyver. SIDA:s budget är i den storleksordningen. Om den ägnades enbart åt att reducera takten i vilken skog huggs ned skulle Sverige på egen hand kunna kompensera för sina egna utsläpp många gånger om.

Det finns redan en mekanism vars syfte är att kanalisera pengar från rika till fattiga länder i syfte att motverka avskogning, REDD+. Programmet är långt ifrån perfekt, och behöver större transparens och diplomatiskt och finansiellt stöd för att öka i skala. Att överföra pengar från projekt i Sverige med tveksam klimatnytta till REDD+ skulle ha stora effekter på växthuseffekten. Till exempel så betalar elleverantörer stora summor till vindkraftsproduktion. Vindkraft är ren elektricitet, men eftersom Sveriges elproduktion är relativt fossilfri (kärnkraft & vattenkraft) så ersätter vindkraften inte i första hand el som skulle ha orsakat fossila utsläpp. Effekten av vindkraft i Sverige i termer av reduktion av koldioxid är alltså relativt liten. Detsamma kan sägas om subventioner av etanol, solceller och förbud av glödlampor etc.

  1. Sotpartiklar

Sotpartiklar är mikroskopiska partiklar av rent kol som formas när fossila bränslen eller biomassa förbränns i låga temperaturer, i till exempel brasor eller stearinljus. Sot är väldigt hälsovådligt men är också en av de mest potenta orsakerna till växthuseffekten. Sot värmer upp vår planet först genom att absorbera solljus i atmosfären och stråla ned värme mot jordytan. Sedan, när sotet faller ned mot jordytan minskar det albedo hos is och snö och interagerar med moln på ett sätt som ytterligare ökar uppvärmningen. När havsis och snö smälter blottas mörkt vatten och mörkt land, vilket i sin tur minskar albedon ytterligare. Bland de antropogena utsläppen är det är bara koldioxid som har en större effekt på klimatet.[3] De goda nyheterna är att effekten av sotpartiklar är kortvarig. De försvinner från atmosfären efter ett par veckor och täcks av ny snö och is ganska snabbt i de flesta fall. Om vi eliminerade alla utsläpp av sot skulle temperaturen minska tämligen snabbt och vi kunna fördröja tidpunkten då klimatet blir 2 grader varmare med en till två decennier.[4]

Till skillnad från koldioxid finns redan teknologin för att åstadkomma detta. Utvecklade länder har radikalt minskat sina utsläpp av sot från förbränning av fossila bränslen sedan 1950. Genom filter i förbränningsmotorer och kraftverk kan sot helt elimineras med existerande teknologi till en liten kostnad. Att dela ut effektiva spisar i hushåll och moderna förbränningsugnar till mindre fabriker skulle kunna leda till radikala reduktioner av globala sotutsläpp. I Sydasien skulle den här typen av åtgärder minska 70-80% av den globala uppvärmningen orsakad av sot. Det är svårt att uppskatta kostnadseffektiviteten i att minska antalet sotpartiklar, men givet att teknologin för att göra detta är välbeprövad, att metoderna är väl förstådda och att effekten skulle vara påtaglig på kort sikt har vi goda skäl att tro att sotpartiklar är lågt hängande frukter.

Varför just dessa åtgärder är relativt okända för både den breda allmänheten och klimataktivister vet jag inte. Möjligen är det mindre tillfredsställande för politiker och allmänhet att göra åtgärder i andra länder. Men klimatfrågan är en global fråga. Det spelar ingen roll på vilken sida en nationsgräns som utsläpp sker. Om det finns en fråga där det är särskilt viktigt att släppa vårt enögda fokus på nationalstaten är det just här.

[1] G.R. van der Werf, D. C. Morton, R. S. DeFries, J. G. J. Olivier, P. S. Kasibhatla, R. B. Jackson, G. J. Collatz and J. T. Randerson (Nov 2009). ”CO2 emissions from forest loss”. Nature Geoscience 2 (11): 737–738. doi:10.1038/ngeo671.

[2] Stern Review, Part IV, chapter 25

[3] V. Ramanathan and G. Carmichael, Global and regional climate changes due to black carbon, 1 NATURE GEOSCIENCE 221-22 (23 March 2008)

[4] UNEP and World Meteorological Organization, INTEGRATED ASSESSMENT OF BLACK CARBON AND TROPOSPHERIC OZONE, SUMMARY FOR DECISION MAKERS (June 2011).

Publicerad tisdag, december 1st, 2015 i Karim Jebari, klimatet, politik.

Vad tycker du?