Show me the money

Sverige har ett problem med låg inflation. Det finns flera skäl till att en inflation som skjutit under inflationsmålet är problematiskt för ekonomin. För en mer ingående redogörelse för hur och varför, rekommenderar jag Lars EO Svenssons texter här på bloggen Ekonomistas. Frågan är: vad bör göras? Ingves har till slut motvilligt sänkt räntan, och snart kan man inte sänka räntan mer. Det finns också en poäng i Ingves oro om makroekonomisk stabilitet: en lägre ränta innebär en kraftig ekonomisk stimulans för hushåll som är högt belånade, ofta den övre medelklassen. En låg ränta innebär också att ekonomin gynnar en viss typ av konsumtion, av fastigheter, vilket förmodligen medverkat till att fastighetspriser ökat snabbare än priser i resten av ekonomin. Vad skulle Riksbanken kunna göra istället?

Här är ett förslag som redogörs i större detalj i tidskriften Foreign Affairs: Riksbanken skulle kunna skapa pengar och dela ut pengarna direkt till medborgarna. Enligt de studier som gjordes efter stimulanspaketet i USA tidigt under finanskrisen har dessa kontantöverföringar en relativt stor multiplikatoreffekt. Det innebär att en relativt mindre utökning av den monetära basen är nödvändig för att få igång inflation och konsumtionsdriven tillväxt med kontantöverföringar än genom de uppköp av statsobligationer som till exempel den japanska centralbanken ägnat sig åt.

En invändning som hörs i dessa sammanhang är att det är politikerna som bör stimulera efterfrågan, inte Riksbanken. Detta resonemang är delvis riktigt, men också problematiskt. Problemet handlar dels om att de infrastrukturprojekt som kan och bör bekostas med de extremt låga räntekostnaderna som staten har, har långa planeringstider. Regeringen kan inte bara på ett halvår sätta igång bygget av en ny tunnelbana. Det innebär att även om infrastruktursatsningar är viktiga för att öka tillväxten på längre sikt, så är de sällan tillräckligt utarbetade när en kris slår till för att kunna göra någon skillnad för en ekonomi som fortfarande har massa outnyttjade resurser. Ett annat problem handlar om en politisk dogm som har fått fäste i vårt land: att underskott är fruktansvärda. Det innebär att trots en historiskt låg inflation och hög arbetslöshet och löjligt låga lånekostnader så har Sveriges statsskuld minskat som andel av BNP, vilket är helt vansinnigt. Sverige kan låna pengar nästan gratis, arbetslösheten är skyhög och det råder akut bostadskris i storstäderna. Alliansregeringen har då valt att betala av på statsskulden. Det enda som räddat Sverige från total stagnation var den kraftiga kronförsvagningen under början av krisen. Alltså, vårt politiska klimat är så pass dysfunktionellt att ekonomin inte lär stimuleras från politiskt håll, vilket ökar Riksbankens ansvar att göra något åt saken.

Om Riksbanken skulle skapa pengar som motsvarade ungefär 1% av BNP och delade ut dessa pengar till samtliga medborgare skulle detta ge en kraftfull stimulans åt ekonomin och, enligt nationalekonomisk teori, öka inflationen. Det bästa är att effekterna skulle förmodligen kunna observeras omedelbart. Om inflationen inte tar fart kan Riksbanken upprepa proceduren nästa kvartal, och kanske fördubbla summan. Hur mycket pengar talar vi om? BNP per capita är ungefär 380 000 kr. Alltså innebär det här förslaget att alla medborgare får 3800 kr direkt i sina konton.

Fördelarna framför andra strategier att öka inflationen tycks mig uppenbara.

1) Förslaget är fördelningspolitiskt mer plausibelt. Om Riksbanken ska ge massa pengar till någon, så är det mycket rimligare att ge alla lika mycket än att koncentrera pengarna till landets belånade hushåll och företag.

2) Förslaget bidrar inte till att skapa makroekonomisk instabilitet, då den inte gynnar en specifik sektor framför andra. Genom att stimulera efterfrågan på bredast möjliga sätt, ökar den aktiviteten i ekonomin utan att en specifik sektor blir överhettad.

3) Förslagets direkta natur gör att det är enkelt att observera och upprepa om det inte skulle ge önskat resultat första gången.

4) Räntesänkningarna har inte visat sig vara särskilt effektiva.

Publicerad tisdag, september 2nd, 2014 i ekonomi, Karim Jebari, politik.

2 kommentarer

  1. Jag kan bara rekommendera denna sida:
    http://positivapengar.weebly.com/

Vad tycker du?