Vi måste börja tala om fascism

Ett tidigare inlägg skildrade den fascistiska ideologin hos en (fiktiv) ledande person i ett fascistiskt parti. Men ett narrativ är inte en definition, och en sådan är nödvändig för att bringa mer klarhet och förståelse av denna ideologi.

Definitioner har ett syfte, och det är viktig att vara ärlig med detta. Så låt mig säga en sak om varför jag tror att det är viktigt att tala om fascism på det sätt som jag gör. Det tycks mig som om en rad partier, som jag uppfattar drivs av en gemensam politisk vision, mobiliserar runt om i Europa idag. För några år sedan var de splittrade, men nu har de på kort tid funnit ett gemensamt narrativ. Samtidigt har Ryssland förändrats. Från att ha varit en nihilistisk oligarki har Putin nu formulerat en klar och specifik ideologi, som harmoniserar med samma partier. Helt plötsligt har isolerade extremister blivit pan-europeiska, populära massrörelser, stödda av en starkt militariserad stormakt med tydliga expansionistiska ambitioner. Jag tror att vår politiska och ideologiska vokabulär inte räcker till för att förstå detta händelseförlopp. Hur hänger Putin ihop med UKIP, Lega Nord, Jobbik och Ataka? Hur hänger Ryska kejsardömets historia och självpåtagna roll som Europas gendarme ihop med den ryska statsideologins narrativ? För att förstå detta måste vi ha ett namn på vad som händer. Det är därför jag vill prata om fascism.

Fascism kan vara fyra olika saker:

1. En förolämpning.

2. Ett specifikt politiskt/socialt/ekonomiskt program som är en del av Italiens historia.

3. En politisk strategi som fokuserar på våldsanvändning, hot och populistisk mobilisering.

4. En ideologi, det vill säga en uppsättning värderingar, attityder, narrativ och föreställningar om världen.

Jag är intresserad av (4). Vad kännetecknar en fascistisk ideologi, och hur förhåller sig fascism till andra ideologier? För det första vill jag exkludera aspekter som ofta associeras med fascism, men som inte är nödvändiga aspekter i den fascistiska ideologin, så som jag vill definiera den.

1. Nationalism. Vissa fascister är nationalister, men långt ifrån alla. SMR vill till exempel ha en “Nordisk Republik”. En del fascister vill ena en “ras”, andra fokuserar på en region, ett samhälle eller en religion.

2. Diktatur. Fascister hyllar starka ledare och rigida hierarkier. Men det betyder inte att de nödvändigtvis motsätter sig majoritetsstyre. Vissa fascister anser att det är viktigt att en ledare har ett folkligt mandat, för att kunna ha just en stark ledare. Det betyder inte att fascister är demokrater. Majoritetsstyre är nödvändigt men inte tillräckligt för demokrati.

3. Våldsdyrkan. Vissa fascistiska grupper och rörelser har dyrkat våldet, inte bara som metod, utan också av ideologiska skäl. Men detta stämmer inte alltid, särskilt hos de högsta ledarskikten inom fascistiska organisationer. Trots att fascismen är den ideologi med hög acceptans av våld som medel, så är inte våldsdyrkan en nödvändig aspekt hos fascismen.

4. En stark stat. En del fascister, till exempel latinamerikanska storgodsägare, motsätter sig en stark stat, utan föredrar ett semifeodalt system. Andra exempel på fascister som motsätter sig en stark stat är vissa delar av den amerikanska högern, som önskar sig ökat självbestämmande på lokal nivå.

Vad är då fascism? Vad återstår?

Följande villkor är var och en nödvändiga och tillsammans tillräckliga för att en organisation eller ideologi ska kunna beskrivas som fascistisk. Det betyder inte att dessa aspekter var och en för sig behöver förknippas med fascism. Min avsikt är inte att anklaga folk som gillar att fira midsommar för att vara fascister. Det vore absurt.

1. Kommunitarism. Gemenskapen är A och O. En person kan bara existera i en gemenskap, och måste underställa, identifiera och offra sig för gemenskapen. Den som brister i dessa plikter har också försakat sina rättigheter.

2. Hierarki: Det finns naturliga hierarkier i samhället, och dessa hierarkier är rigida och väsentliga för gruppens gemenskap. Att ifrågasätta hierarkin är att ifrågasätta gemenskapen. Hierarkier reglerar mer än bara maktrelationer, men också ambitioner, etikett, seder och normer. Det hierarkiska tänkandet genomsyrar den fascistiska gemenskapen.

3. Exceptionalism: Gruppen, (nationen, rasen, klanen) som ofta identifieras som tidlös, “naturlig”, och väl avgränsad andra grupper, anses vara bättre än andra grupper, och dess värderingar/ritualer/särdrag är mer utvecklade i ett eller flera avseenden.

4. Traditioner: Gruppens gemenskap förutsätter en respekt för traditioner och ritualer, och en hög grad av konformism anses nödvändig. Det japanska uttrycket “spiken som sticker upp, kommer att hamras ned” är ett som fångar den här attityden väl.

5. Karma: Alla bör få det de förtjänar. Den som skadar andra, måste skadas. Den som hjälper andra, bör belönas. Det finns en moralisk balans där kompensation alltid bör vara i proportion till individens handlingar, aldrig med avseende på nytta, behov eller jämlikhet. Liv för liv, öga för öga, tand för tand.

6. Hotet: Gruppen är under ett konstant, påtagligt och allenarådande existentiellt hot, både från inre och yttre fiender. Hotet måste elimineras, nu, innan det är försent.

7. Xenofobi: Främlingar och det som är främmande är farligt. Det hotar gemenskapen och traditionerna. En främling kan vara en person som kommer “utifrån” eller en “främling i våra egna led”.

Jag menar att denna beskrivning är tillräckligt specifik för att vara meningsfull i en politisk analys. Fascismen blir, enligt min definition, en tidlös och kontextoberoende uppsättning värderingar, precis som socialism och liberalism. Med den här definitionen kan vi se det som förenade Europas aristokratiska etablissemang, och den ryske kejsaren Nicholas I under 1800-talets folkliga uppror. De var i en mening “konservativa”, för de ville bevara status quo. Men deras värderingar var fascistiska. Om de hade haft samma värderingar idag, hade de ansetts radikala (”återinför träldomen!”). Fascismens radikalism beror alltså på hur samhället ser ut. I ett liberalt samhälle kommer fascister alltid att vara radikaler. Men i ett samhälle som Ryska kejsardömet eller Österrikiska kejsardömet var fascismen konservativ.

Enligt det här resonemanget ser vi vad som förenar alla dessa europeiska partier som påstår sig vara “nationalister” med Putins Ryssland. Det finns ett kitt som håller dem samman som är djupare och viktigare än ytliga skillnader (“ska vi hata judar eller araber?”). Det är just de värderingar som jag nämnde ovan. Fascismen som ideologi är djupt tilltalande, för den utgår från universella mänskliga känslor och behov. Den utgår från en rädsla för det främmande, tryggheten i gemenskapen och det välbekanta, längtan efter en stark ledare och ett enkelt narrativ.

I ljuset av detta upplevs andra ideologier som abstrakta, analytiska och komplicerade. Den fascistiska ideologin har otroligt kraftfulla och populära verktyg för att skapa en massrörelse. För att göra motstånd måste anti-fascistiska krafter enas kring ett eget narrativ och egna känslor som kan mobilisera en progressiv folkrörelse.

Det behöver inte vara så svårt. Ideologin behöver inte vara ett sofistikerat filosofiskt traktat. För att möta fascismens mobilisering måste progressiva lämna sina teknokratkostymer hemma, och bygga en ny radikal, visionär och populär folkrörelse.

Publicerad torsdag, maj 8th, 2014 i Karim Jebari, politik.

3 kommentarer

  1. Urban Durban says:

    Om man på eget bevåg exkluderar delar av en definition av ett koncept så vad återstår mer än din egen påhittade variant, en förståelse som inte delas av andra utan snarare kommer att leda till djup förvirring i alla samtal där du använder just din definition?
    Språket kan inte riktigt behandlas på detta sätt, det blir inte meningsfullt. För OM du skulle anse att MP är riktiga uslingar så kan du ju välja att definiera MP som fascister (eller vad som helst). Hur det skiljer sig från att vara en något omständlig förolämpning är oklart..
    Rent konkret är följande falskt eller obevisat ovan: ”Följande villkor är var och en nödvändiga och tillsammans tillräckliga för att en organisation eller ideologi ska kunna beskrivas som fascistisk”.

  2. Eli Kaufman says:

    Tack för en modig och välbehövlig analys. Ang. Urbans kommentar utgår jag från att det som presenteras i inlägget är din egen definition av fascism. Off topic kan jag inte låta bli att länka till detta: http://www.orwell.ru/library/articles/As_I_Please/english/efasc

    Mvh,
    Eli

  3. Visst hänger alla dessa reaktionära rörelser ihop på något sätt, men glöm inte republikanerna i USA. De kan också infogas i en större definition av reaktion/fascism.

Vad tycker du?