Stimulerande alternativ

Detta är den fjärde och sista delen i en serie inlägg som diskuterar en pragmatisk narkotikapolitik. Tidigare inlägg har diskuterat cannabis, hallucinogener och opiater. Idag är det dags att avhandla centralstimulantia. Dessa droger är populära i Sverige. Amfetamin, en syntetisk centralstimulerande drog, är efter cannabis den vanligast förekommande illegala drogen. Kokain, en alkaloid som utvinns ur kokabladet, delar tredjeplatsen med heroin. Att dessa två droger är så vanliga är ett problem. De har allvarliga bieffekter, både på användare och på användarens omgivning. Dessbättre missbrukas crack och metamfetamin knappt här i Sverige, vilket är särskilt otrevliga varianter av dessa droger, med än värre sidoeffekter.

Skadorna som amfetamin och kokainmissbruk orsakar förstärks av att dessa droger ofta (särskilt kokain) missbrukas tillsammans med alkohol. Kombinationen av stimulantia och alkohol är sällsynt dålig. Berusningen som alkohol medför innebär för de flesta att missbrukaren somnar eller på andra sätt förlorar förmågan att fortsätta dricka innan en dödlig dos kunnat uppnås. Detta gäller inte för en person som kombinerar alkohol med stimulantia. Dessutom finns viss evidens för att den våldsamhet och omdömeslöshet som alkoholmissbrukare uppvisar förvärras om hen samtidigt konsumerar stimulantia.

Men amfetamin och kokain har i sig så pass skadliga effekter att de inte borde vara lagliga. Hur kan vi i så fall reducera skadorna som dessa droger orsakar på människor och samhälle? Kan inte samma argument för legalisering av THC tillämpas här? Jo.

Därför bör vi testa substitution. Om missbruk av stimulantia inte hade förekommit, hade vi kunnat låta saken bero. Men missbruket är ett faktum. Det åligger oss därför att fråga oss hur vi kan reducera dessa skador på bästa sätt. Finns centralstimulerande preparat som är mindre skadliga än dessa två? Lyckligtvis är svaret ja. Substansen MDMA säljs under namnet Ecstasy och är en syntetisk drog som orsakar eufori, en känsla av intimitet och milda psykedeliska effekter. MDMA är en märklig hybrid som kombinerar effekterna hos stimulantia och hallucinogener med effekterna hos en kategori droger som inte ännu nämnts, entaktogener. Entaktogener är droger vars primära effekt är en reduktion av aggression och en pro-social och intimitetsskapande känsla. Det är de entaktogena egenskaperna som gör att MDMA inte gör dig aggressiv som du blir av alkohol. Därmed är MDMA långt mindre skadlig för personer runt den som konsumerar drogen än alkohol. MDMA är dessutom långt mindre skadlig för konsumenten än andra stimulantia och alkohol. Den första grafen nedan visar skadan som olika psykoaktiva droger medför för användaren och dess omgivning. Den andra grafen är mer detaljerad.

1-s2.0-S0140673610614626-gr2

1-s2.0-S0140673610614626-gr4

Skulle legal MDMA som såldes på systembolaget konkurrera ut missbruket av kokain och amfetamin? Kanske. Följande scenarier är möjliga, från mest optimistisk till mest pessimistisk:

1. MDMA ersätter konsumtion av kokain, amfetamin och alkohol.
2. MDMA ersätter alkohol men inte  kokain och amfetamin.
3. MDMA ersätter kokain och amfetamin men inte alkohol.
4. MDMA ersätter inte någon av dessa.

I alla dessa scenarier är det sannolikt att konsumtionen av MDMA ökar mer än vad missbruket av dessa andra droger minskar. Det kan dock vara värt att pröva, eftersom alkohol, kokain och amfetamin är så mycket farligare än MDMA. Endast om ersättingseffekten är obefintlig (4) vore det kontraproduktivt att legalisera MDMA. Hur kan vi veta vad som kommer att hända? Det finns bara ett sätt att ta reda på det: att experimentera. Den här bloggen har i tidigare inlägg diskuterat en inställning till policy som kallas social experimentverkstad. Enligt den här filosofin så bör vi rigoröst och djärvt testa hypoteser i samhället.

Alltså föreslår jag ett samhällsexperiment med MDMA. Rent praktiskt skulle det kunna se ut på följande sätt: välj ut tio städer i Sverige med en befolkningsmängd mellan 10 000 och 100 000. Låt hälften av dessa bli experimentstäder och resten kontrollstäder. Börja sälj MDMA på systembolaget i dessa experimentstäder. Undersök alkohol, amfetamin och kokainmissbruk innan experimentet och efter experimentet i båda grupper. Gör samma undersökning efter en månad. Jämför resultaten. Om scenario (1)- (3) äger rum, expandera experimentet till fler städer. Utvärdera efter en, två och tre månader. Om resultaten är robusta, expandera vidare.

MDMA är dock inte ofarligt på något sätt. Det finns två sätt på vilket MDMA kan orsaka allvarliga skador på kroppen.

(1) Överhettning: Om MDMA överdoseras och kombineras med mediciner som ökar serotoninmängden i hjärnan samtidigt som man vistas i en varm lokal och ägnar sig åt intensiv fysisk aktivitet kan man bli överhettad. MDMA kan nämligen rubba kroppens temperaturreglering. Det är relativt svårt att överdosera MDMA, eftersom den dödliga dosen är så mycket större än “partydosen”, men detta är en risk som inte bör förbises.

(2) Vattenförgiftning: Om en person är väldigt rädd för att bli överhettad och uttorkad när den konsumerar MDMA kan alldeles för mycket vatten konsumeras. MDMA ökar mängden vasopressin i kroppen, vilket leder till att den som är påverkad får svårare att göra sig av med överskottsvatten. För mycket vatten leder till att kroppens saltbalans rubbas, något som kan vara dödligt, och som är den vanligaste dödsorsaken i samband med överdosering av MDMA.

Dessa två skadeverkningar skulle kunna förebyggas på följande sätt:

1. MDMA bör endast säljas löst i vatten, på samma sätt som alkohol säljs utspätt med vatten. Den maximala dosen i en MDMA dryck bör vara sådan att en konsument måste dricka minst en lite vätska för att få i sig en normal “partydos”. Detta skulle innebära att det är i princip omöjligt att överdosera MDMA. Idag är detta möjligt eftersom det är relativt lätt att svälja ett dussin tabletter på en minut. Det är inte lika lätt att dricka ett dussin liter vatten på samma tid.

2. Vätskan som MDMA säljs med bör innehålla en liten mängd salt. Genom att addera salt elimineras risken för vattenförgiftning.

Källa för graferna:
David J Nutt, Leslie A King, Lawrence D Phillips, ”Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis”, The Lancet, Volume 376, Issue 9752, 6–12 November 2010, Pages 1558-1565,

Publicerad söndag, januari 19th, 2014 i etik, Karim Jebari, moral, politik.

2 kommentarer

  1. Hej. Jag var med om något konstigt när jag tog mdma i somras. Första gången, små mängder alkohol under dagen och jag åt en macka innan intag denna gång 0.125 g hände inte mycket alls. Kände mig ytterst lite piggare men känslan var väldigt lik den jag har på cannabis. Fast lite uppåt. Hade svårt att somna men efter lite cannabis flöt jag runt i visuella världen. Mysigt och väldigt klara bilder. Men nu till poängen. 2 dagar senare tänkte jag köra en dos till. Han som hade mdma låg däckad efter en sprit fylla. En kille ger mig en stor bit och kristallerna. Jag tänkte shit. Detta kan jag inte äta. Det såg ut att vara för mycket. Men jag stängde i mig hälften först. Hade inte ätit sen fruktos detta var ca 21.00 sen slängde jag i mig halva biten av den andra. Uppskattning 0.6-0.8 g rent mdma. Det tog ca 15 min sen kicka det. Jag fylldes av engergi och dansa som en galning i ca1 min humöret steg till en nivå som är sjuk att beskriva. Sen började jag må skit dåligt. Satt mig i en stol och börja spy fast jag inte fick upp något. Sen tog en kille mig till husvagnen och slängde omkull mig och jag somnade. Sen efter ett tag vakande jag upp käkspänningar och svettas en hel del. Dricker små mängder vatten under intervaller. Men efter ca 1-2 på natten gick jag upp och kolla läget. Mådde lite skumt men var inte rädd. Sen ville jag tillbaka och vila sen låg jag och blunda utan att somna hela natten. Jag fick lite vitaminer på eftermiddagen plus att jag åt 3 stora magnesium tablett innan . Jag hade extrema käkspänninar i över 15 timmar. Sen på kvällen rökte jag lite gräs och dansade till massa band på rökat. Vet inte om jag hade nå energi kvar av mdma men jag var pigg och glad.

    Kom hem och på måndagen 3 dagar efter intag. Då bråka jag med tjejen på eftermiddagen rökte görs på morgonen och mådde toppen. Men på kvällen skulle jag smygröka och de var så små mängder som jag körde i en viporizaor men jag fick världens panik attacker och försökte sova men hallucinera i mörkret och tankarna spruta när jag blunda. Prova lustgas helgen efter mådde skit och fick mer panik attacker. Sen några veckor senare så tog jag en smular (liten liten lite smula) av amfetamin och fick panik från helvete. Gick runt i 3 timmar livrädd och var iskall på vänster arm och stickningar. Sen dagen efter fick jag även panikattack under alkoholen. Vet inte vad jag ska göra. Vågar inte berätta för min psykolog då jag är jägare och kör lastbil. Har aldrig vart påverkad på olämpligt ställe. Behöver benso men vågar inte ta läkemedel längre. Jag är nog bipolär. Jag har aldrig tagit en stor dos av amfetamin. Max~ 0.030. Varför känns inte vården som en trygghet. Jag behöver ju hjälp. Snälla maila mig eller något. Jag behöver svar. Mvh micke

Vad tycker du?