Vad är ett rasistiskt samhälle?

Enligt Adam Cwejman, så begreppet “strukturell rasism” en teoretisk återvändsgränd. Men det verkar som om han har missförstått vad begreppet innebär.

Cwejman anser att
“Det innebär inte att jag tror att rasism inte är ett problem eller att rasism inte är en en del av vardagen, inbäddad i samhället och våra sociala relationer och praktiker, tvärtom.”

Men det är just detta som begreppet strukturell rasism betyder. Att rasismen är en del av vardagen och inbäddad i samhället, sociala relationer och praktiker. Att Sverige är rasistisk innebär inget annat än att Sverige är ett land där rasistiska föreställningar är en del av svenskars vardag, finns inbäddad i sociala relationer och praktiker.

Det innebär också att även personer som inte vill vara rasister, som jag och Cwejman, inte kan undgå att påverkas av implicita eller explicita föreställningar om raser. Vi kan inte ställa oss utanför samhället. Men om det var en förutsättning att “ställa sig utanför samhället” (oklart vad det egentligen betyder) för att kunna förstå skulle ingen någonsin förstå något i samhället.

Uppfattningen att ett samhälle är rasistiskt handlar inte om a priori, utan om empiri. En rad olika studier inom socialpsykologi, statsvetenskap, ekonomi, kriminologi, sociologi har konsekvent och systematiskt ackumulerat överväldigande mängder empirisk data om hur rasistiska föreställningar ser ut, reproduceras och verkställs i västerländska samhällen. Här är en tämligen illustrativ studie som visar hur rasistiska uppfattningar på ett oerhört kraftfullt sätt repreduceras av barn som själva är utsatta för dessa strukturer.

1. Är vi “slavar” under rigida strukturer? Det beror förstås på vad som menas med detta. Jag tror att många av oss kan, om vi anstränger oss, reflektera över våra fördomar och välja att handla mot dessa. Men jag tror att detta är något som är mycket svårt, och något som kräver dels en brutal medvetenhet om ens egna fördomar, dels tid, energi och mental ansträngning. Därför är det så viktigt att diskutera rasismen, inte på ett moraliserande sätt (“du är dum för att du är rasist”) men på ett upplysande sätt. Det är också viktigt att förstå ett en majoritet av våra tankar och handlingar i vår vardag sker automatiskt och intuitivt, det som Daniel Kahneman kallar ”system ett”. Detta system är särskilt sårbart för rasistiska stereotyper och uppfattningar.

2. Hypotesen att samhället är rasistisk kan studeras empiriskt och falsifieras. det stämmer att en enskild individ inte kan förväntas veta i vilken mån hen är rasist. Men vi kan kvantifiera, studera och analysera rasistiska attityder och fördomar hos individer och grupper på andra sätt.

3. Genom att erkänna vardagsrasismen, som Cwejman själv gör, kan vi bekämpa den. Vi kan till exempel utbilda personal på myndigheter om hur de undviker rasstereotyper. Vi kan förbjuda rasprofilering inom polisen. Vi kan tilldela mer resurser till barnomsorg, skola, ungdomsmottagningar, kuratorer osv till områden där etniska minoriteter som är särskilt utsatta lever. Vardagsrasismen bekämpas inte genom att trakassera de som vi identifierar som de ”riktiga rasisterna”, utan genom att vi granskar de attityder och uppfattningar som genomsyrar samhällets institutioner.

4. Vad gäller Per Bauhns spännande resonemang om det ”strukturalistiska felslutet” är det i sig ett felslut. Ingen har hävdat att förtryck är ekvivalent med rasism. Vissa personer förtrycks till exempel för att de är homosexuella. Ingen påstår heller att ojämlikhet implicerar rasdiskriminering eller förtryck.

Publicerad söndag, november 3rd, 2013 i etik, Karim Jebari, moral, politik.

En kommentar

Vad tycker du?