Varför ras?

Se dig om. Runt dig ser du en mängd saker. Varje sak tillhör minst en kategori, ofta väldigt många. Om du ser en människa i din närhet kan du också kategorisera hen. Du gör det här automatiskt, omedvetet. Du vet om personen är man eller kvinna, om personen är ung, gammal eller medelålders; och om personen är vit eller icke-vit. Vi ser oftast inte världen, eller personerna i världen. Vi ser kategorierna. Är det här ett problem? Inte nödvändigtvis. Världen är extremt komplex och vår kognitiva förmåga är begränsad. Kategorier är en nödvändig förutsättning för att kunna fungera normalt. Problemet uppstår när vi glömmer bort att kategorier är något vi själva har skapat, och när vi börjar behandla människor orättvist på grund av den kategori som tilldelats dem.

Ras är en kategori som vi har skapat. Vi har bestämt oss för att dela in mänskligheten i olika utseendekategorier, som vi kallar (kallade?) “raser”. Vissa har mörkbrun hy, de kallas “svarta”. Andra har smala ögon och rakt svart hår. De kallas “östasiater”. Och så vidare. Vi har nyligen lärt oss att utseende bestäms av ett fåtal gener och att det biologiska släktskapet mellan personer av samma utseendekategori inte är större än släktskapet mellan personer av olika utseendekategori. Men vi fortsätter att dela in människor i olika utseendekategorier, raser, och vi fortsätter att ha vanföreställningar om att de olika raserna har olika biologiska egenskaper. Vi vet att svarta människor inte “har rytmen i blodet”, att latinamerikaner inte har ett “hett blod” eller att judar har “näsa för affärer”. Men vi kan inte låta bli att se världen genom ett filter av rasföreställningar, där vi tillskriver egenskaper till människor på grundval av deras utseende. Fråga din svarta vän nästa gång ni ses: hur ofta har hen fått frågan om hen har rytmen i blodet? Min gissning är: ganska ofta.

Trots att ras är en kategori som skapats av människor, en social konstruktion, så finns raser. De finns på samma sätt som pengar, måndagar och nationer. Alla dessa saker finns, trots att de är sociala konstruktioner. Vad innebär det att de finns? Det innebär att de påverkar världen på ett direkt, konkret, mätbart och ofta dramatiskt sätt. Den som saknar pengar dör av svält. När en nation förklarar krig mot en annan innebär det att människor som bor i de här nationerna tvingas döda varandra. Måndagar ger oss måndagsångest.

Raser påverkar också oss, precis som måndagar. Vissa blir till exempel rädda när de delar hiss med en svart man. Vissa tycker att det är obekvämt att anställa en kvinna från Mellanöstern. Det här är inget vi tänker, det är något vi känner. Och känslorna påverkar vad vi ser, vad vi tänker och gör. Eftersom jag blev rädd när den svarte mannen steg in i hissen, så måste mannen vara en brottsling, tänker jag. Eftersom jag tyckte att det är obehagligt att anställa den där kvinnan från Mellanöstern så måste hon ha varit otrevlig, tänker jag. Jag är ju inte rasist. Mina känslor är befogade.

I USA och andra länder som samlar in statistik om ras så har man kunnat konstatera att det förekommer omfattande rasdiskriminering. Det innebär att personer blir orättvist behandlade på grund av sin ras. Vi har goda skäl att tro att det ser ungefär likadant ut i Sverige. Det är mot bakgrund av detta som jag tror att det vore en bra idé att samla in uppgifter om ras. För att kunna få en bild av hur verkligheten ser ut. Vi vill även samla in uppgifter om etnicitet, religion, språk och andra kategorier som kan tänkas vara relevanta i diskrimineringssammanhang. Det är möjligt, till och med sannolikt, att etnicitet och ras kommer bli mer stabila kategorier om de förs in i officiell statistik. Men det är i sig inte ett problem. Problemet är diskrimineringen, inte kategoriseringen.

Men varför använda ordet ”ras”? Johan Nilsson menar att ras är ett fall av etnisk kategorisering. Jag tror att det är viktigt att skilja dem åt. En person kan vara vit utan att se sig som svensk, ett exempel som Johan lyfter fram på en sådan person det är en person som anser sig tillhöra kulturen resande. Men en person kan också uppfatta sig som svensk utan att vara vit. Jag är ett exempel på en sådan person. Jag uppfattar mig själv som svensk. Men uppfattas inte så av personer som bara ser mitt yttre, eller mitt namn. Därför är det viktigt att göra en skillnad mellan en individs kulturella identifikation och individens utseendekategori. När vi säger “etnisk svensk” idag, så är det oklart vad vi menar. Menar vi en person som Karim, som uppfattar sig som svensk, eller en person ser svensk (vit) ut men som uppfattar sig som resande eller en person som både uppfattar sig som svensk och ser svensk ut?

Risken blir, tror jag, att om vi inte gör skillnad mellan en persons utseendekategori (ras) och den personens etnisk/kulturella identitet, så gör vi det svårt för icke-vita personer att se sig själva som svenskar. Genom klargöra skillnaden mellan ras, etnicitet, religion och språk så kan vi låta personer förstå att ras, kultur, religion och språk är separata kategorier, och att människor som är muslimer, svarta och vars hemspråk är tigrinja faktiskt kan ha en svensk etnicitet.

Johan Nilsson menar att rasbegreppet idag bara används i en essentialistisk bemärkelse eller för att beskriva olika tamdjur. Det stämmer. Om staten började samla in uppgifter om ras skulle detta leda till viss förvirring initialt. Men jag tror att vi tänker extremt rasifierat redan idag, men vi kallar raserna, de utseendemässiga kategorierna med essentialistiska attribut, för “etniciteter”. När Reinfeldt sa “etniska svenskar mitt i livet” menade han “vita svenskar mitt i livet”.

En pervers konsekvens av att ordet “ras” har blivit tabu i Sverige är alltså att etnicitetsbegreppet, liksom begreppet “invandrare” istället har rasifierats (“invandrare” betyder inte “person som har invandrat till Sverige” utan “person som tillhör en icke-vit utseendekategori”). Så stark är vårt behov att dela in världen i raser att det sker trots det starka tabu som omgärdar ras.

Så hur ska en forskare närma sig rasbegreppet för att studera samhället? I vilken mening måste forskare tro att raser existera för att kunna förstå hur ras påverkar interaktioner mellan personer? Jag tror att raser existerar på samma sätt som pengar existerar. Men det finns en twist på analogin. Folk missförstår vad pengar egentligen är: de flesta tror att pengar är en konkret resurs som finns någonstans och som har ett värde. En samhällsvetare som vill studera pengar måste alltså dels veta vad man i en akademisk kontext menar med “pengar”, men också vad personer tror att pengar är. På samma sätt måste en rasforskare göra en distinktion mellan den akademiska uppfattningen av socialt konstruerade raser och den essentialistiska uppfattningen som många tycks hysa.

Men en fråga kvarstår: varför just ras? Om det är en social konstruktion, och inte en biologisk kategori jag menar, varför använda just det ordet, som väcker så stor aversion?

1. Ett svar har jag redan varit inne på. Genom att synliggöra vårt rastänkande kan vi göra personer uppmärksammade på att “ras” alltid har varit en social konstruktion, även när man trodde att det var en objektiv kategori.

2. Genom att kalla “ras” för ras kan vi även avrasifiera de andra orden som idag sammanblandar etnicitet och ras. Som “invandrare”, “muslim” och “utländsk bakgrund”.

3. Det finns en pedagogisk poäng att få vita människor i Sverige att identifiera sig som vita. Ett privilegium med vithet är just att man i kraft av att vara normen slipper identifiera sig som privilegierad. Jag tror att de tankar och känslor som detta kan väcka hos folk kan vara intressanta. Detta resonemang är analogt med det som används för att motivera användandet av begreppet “cisperson”, alltså en person vars biologiska, sociala, juridiska, kön och sexuella könsidentitet och könsuttryck är förenliga med samhällsnormen.

4. Att rasordet är så tabubelagt är märkvärdigt anser jag. Hur kan en av de viktigaste sociala kategorierna vara förbjudet att tala om? Hur påverkar det vårt sätt att tänka? Att förhålla oss till våra känslor (rädsla, misstänksamhet, obehag mot “den andre”)? Hur påverkar det vanföreställningen om att vi inte är rasister? Och hur påverkar den vanföreställningen vårt beteende?

Publicerad måndag, augusti 12th, 2013 i etik, filosofi, Karim Jebari, politik.

3 kommentarer

  1. Politisk filosofi säger:…” Kategorier är en nödvändig förutsättning för att kunna fungera normalt. Problemet uppstår när vi glömmer bort att kategorier är något vi själva har skapat, och när vi börjar behandla människor orättvist på grund av den kategori som tilldelats dem.”…

    Alla människor kan i vissa sammanhang och under vissa omständigheter och förutsättningar behandlas s.k. orättvist.

    Om 30 miljoner germaner, och också skandinaver däribland, (med till största delen ljust hår och blå ögon, samt oftast ganska långa, samt också oftast ljushyade), bosatte sig i Japan, så skulle det troligtvis uppstå situationer där dessa nordbor skulle bli förbigångna till förmån för de inhemska japanerna. Likaså om de skulle flytta till Kongo och där avvika från majoriteternas signalement. Många kongoleser skulle föredra sina egna landsmän, som de känner igen, före den vita befolkningen, som då är inflyttade till deras nation. Detta är inte orättvisa ur kongolesernas perspektiv, därför att de inflyttade nordborna är de som avviker från den kongolesiska identiteten och är därför ur kongolesernas synvinkel främlingar och gäster i deras nation.

    Sedan säger Politisk filosofi:…”Ras är en kategori som vi har skapat.”

    ORDET ras är skapat för att BENÄMNA de olikheter som FINNS hos människors olika folkstammar. Dessa etniska och synliga olikheter som det minsta barn kan se FINNS. Jordklotets alla olika folkslag har alla, (som tur är), olika signalement och särskiljande kännetecken. Dessa skillnader, som verkligen är både roligt och berikande för hela mänskligheten ATT de FINNS, har fått benämningen – ras -. Det är endast ett ORD, för att beskriva dessa BEFINTLIGA olikheter.
    Kinesiska småbarn präglas på kinesiska signalement, och känner sig mest hemma med dem. Liksom också kongolesiska små barn präglas på sin folkgrupps signalement och känner sig mest hemma med dem. Även andra folkslag känner naturligtvis på samma sätt. Sådana behov och känslor samt inklinationer till att både kunna och vilja identifiera sig med sin familj, med sin släkt, med sin klan, med sin folkstam och med sin folknations signalement och kännetecken det är människovänligt att visa hänsyn och förståelse för därför att det är ett fundamentalt och grundläggande behov som finns hos absolut alla olika människor.

    Politis filosofi säger vidare:….”Vi har bestämt oss för att dela in mänskligheten i olika utseendekategorier, som vi kallar (kallade?) “raser”.”….

    Se ovanstående stycke. Politisk filosofis mening är i grunden felaktig. Det är inte så att – ”vi har bestämt oss för att dela in mänskligheten i olika utseendekategorier” – . Mänskligheten ÄR INDELAD i olika folk med olika utseenden. Det är – Gud Själv – , ( – Livet Självt – ), som har gjort den indelningen, och alltså – Skapat – , den RIKA MÅNGFALD , som mänskligheten utgör just GENOM alla sina olika folk, med alla deras olika signalement.

    Det vore ju MYCKET TRÅKIGT om hela mänskligheten SÅG LIKADAN UT, och också levde, tänkte och tyckte och skapade och byggde på exakt samma sätt.

    DÄRFÖR är det människovänligt att tillerkänna ALLA MÄNNISKOR de grundläggande behoven av identitet och identifiering och behov av samhörighetskänslor samt behov av hemmakänlsor, som alltså är LIKADANA BEHOV för absolut hela mänsklighetens alla olika folkslag och folkstammar, med alla sina språkliga, kulturella och etniska olikheter.

  2. Haplotypforskningens data kan utgöra den vetenskapliga grunden för ett vetenskapligt rasbegrepp.

    http://www.stureerikssonshemsida.n.nu/finns-det-olika-manniskoraser?

Vad tycker du?