Om rasregistrering

Jag (Karim) och Måns Magnusson, en vän som jag hoppas kommer att börja skriva oftare här på Politisk Filosofi, fick en replik till Maria Demkes och Andreas Johansson-Heinös artikel publicerad i DN Debatt. Vi argumenterar att staten bör samla in uppgifter om ras för att på ett mer effektivt sätt kunna bekämpa den rasdiskriminering som vi uppfattar är omfattande i Sverige.

Jag inser nu att vi kunde ha varit tydligare.

Först ett par definitioner:

Ras (biologisk):

En ras består av en grupp individer där den genetiska variationen mellan två godtyckliga individer i rasen är liten i förhållande till variationen mellan en godtycklig individ i rasen och en individ i en annan ras tillhörande samma art. Arten Homo Sapiens har idag bara en ras, rasen Homo Sapiens Sapiens. Tidigare har rasen Homo Sapiens Neanderthalensis existerat. Möjligen fanns då fler raser av arten Homo Sapiens.

Ras (social konstruktion):

En ras är en kategori individer som utifrån språklig, religiös, geografisk, eller släktmässig tillhörighet anses höra samman i en ras. Normerna för att inordna specifika individer i olika raser kan variera. Till exempel anser vissa att en jude är en person vars mor var jude. Andra anser att en jude är en som utövar den judiska religionen. I Brasilien gör man en distinktion mellan en “preto” (svart) och en “mulato” (en person med en svart och en vit förälder). I USA anses en person med en svart och en vit förälder vara svart.

Social konstruktion:

En social konstruktion är ett fenomen, en kategori eller en händelse som existerar i kraft av att vissa personer tänker, agerar och pratar som om de fanns. Till exempel: måndagar, bostadsrättsföreningar, nationer, raser, kungar, födelsedagar, namn, sagor och metaforer. Notera att sociala konstruktioner är inte mindre verkliga bara för att de är socialt konstruerade.

Vi menar att staten ska samla in uppgifter om socialt konstruerade raser.

Hur kan detta gå till?

SCB, eller någon annan lämplig myndighet, skickar ut blanketter till hushållen där de kan fylla i sin ras. Man skulle kunna e-deklarera sin ras, eller skicka in ett sms med sitt personnummer och en kod till SCB.

Vem bestämmer vilken ras jag tillhör?

Du bestämmer själv vad du deklarerar.

Kan jag ha mer än en ras?

Javisst. Jag är själv latino/arab (marockansk far/chilensk mor).

Är “vit” verkligen en ras?

Ja, varför inte?

Men blir det inte konstigt om alla deklarerar olika raser?

Nja, till en början kommer det kanske bli en hel del brus i informationen. Men jag tror att de flesta vet hur de skulle beskriva sig själva.

Ett sätt att minska bruset är att ha med ett antal förvalda raser på “rasblanketten”. Till exempel.

Vit
Svart
Östasiat
Sydasiat
Latino
Mellanöstern/Nordafrika
Sydeuropé
Övrig

Varför?

Jag tror att det förekommer en omfattande rasdiskriminering i Sverige. Jag kan inte vara helt säker på detta, men jag tror att de flesta är med på att det är en hypotes som är värd att undersöka närmare. Problemet är att vi inte kan göra detta på befolkningsnivå utan att föra statistik över ras. Det är därför man gör detta i USA och Kanada, och varför det är helt okontroversiellt där. Tanken är att, om vi ser att en viss typ av lag leder till att vita kan mer eller mindre ostraffat döda svarta som de uppfattar som hotfulla, oavsett om de är beväpnade eller ej (stand your ground) så kan vi fråga oss: var den här lagen en bra idé? Om man inte hade fört statistik över ras i USA, hade man inte kunnat veta att “stand your ground”- lagen i princip bara åberopas av vita när de har dödat/skadat icke-vita. Då hade den här lagen inte kunnat ifrågasättas som den ifrågasätts idag.

Men vänta, USA är ju jätterasistiskt, i Sverige är ingen rasist!

Jag är inte så säker på det. Dels finns det en hel del anekdoter som tyder på att rasismen är utbredd i Sverige. Dels har begränsade studier (till exempel där man skickar in två identiska CV med olika namn till företag och där de “svenska” namnen mycket oftare bjuds in till intervju) visat att det finns en hel del rasism i Sverige. Vi behöver samla in de här uppgifterna för att veta mer.

Publicerad tisdag, juli 23rd, 2013 i filosofi, politik.

7 kommentarer

  1. Problemet är att kategorierna oftast blir korkade, och de kan hela tiden delas in i subkategorier i all evighet. Ex vit: alla med mer är 80% europeiska förfäder klassas som vita i USA, samt även vissa nordafrikanska folkslag som Berber. Sydeuropé står knappast i kontrast mot vit. Och östasiat, vad är det? Tror inte japaner vill klassas i samma kategori som koreaner. Och i Kina finns det 100-tals erkända minoritetsetniciteter. Och som du själv. Chilensk. Latino är ju knappast en ras, tror du en svart argentinare behandlas likadant som en vit (det du kallar sydeuropé). Så när vi konstaterat att det blir problem att definiera kategorier (vilket dom fortfarande har i USA, se bara på begreppet white-hispanic som allt fler väljer att klassa sig som, ex Zimmerman) så inser man att man ändå inte kommer få något statistiskt värde. Kanske generella värden, men då med stor risk för felaktiga generaliseringar som folk kommer störa sig på. En adopterad indisk person känner sig ju mer svensk än som en östasiat, även om hans hy är brun. Det blir korkat och orättvist mot honom och andra som inte vill klassas baserat på färg utan snarare vill klassas baserat på kultur.

  2. Stephan skriver:

    Det är en intressant tes att samla data på nationell nivå för att sedan kunna leta samband mot andra parametrar.

    Innan vi ens börjar prata om de finare detaljerna – ni föreslår ett rasregister i statlig regi.

    Det finns goda skäl till att en stat inte skall samla mer uppgifter än den absolut behöver. För att minimera risk för missbruk så skapas regelverk som explicit förbjuder samkörning av vissa register. Ni vill ha med ras i alla.

    Om Sverige har problem med strukturell rasism kommer en ras-stämpel i ditt körkort knappast kunna gynna de som förfördelas av detta. Snarare blir det lättare för en rasistisk handläggare på socialstyrelsen att neka en ansökan, för en viss polis att lägga ner en undersökning för ”bristande spaningsunderlag”, för ett företag att inte kalla både Kalle och Jenny till intervju då en av dem hade ”fel” ras.

    Vidare så kan de förtjänster som ni efterfrågas effektueras även utan ett rasregister. För att er idé skall ha bäring så krävs det, utöver själva registret, även att forskning bedrivs inom ämnet.

    Om omfattande forskning ändå skall bedrivas inom ämnet kan man utforma studierna för att ta det i beaktande. Det går ypperlig att ställa frågan om ras i t.ex. både kvalitativa och kvantitativa studier. Dessutom så kan studier bedrivas utifrån fler perspektiv och ta andra variabler i beaktande, så som sociokulturella faktorer, socialgrupp, utbildningsnivå, etc.

    Att det däremot saknas parametern ”ras” i många studier är däremot ett problem. Om det skulle vara legio att protokollföra ras-variabeln i sociologiska och andra studier hade förutsättningarna att sedan kunna göra stora meta-reviews ökat – vilket troligtvis är det bästa sättet att uppnå era mål.

    Sedan ser inlägget lite oprofessionellt ut när ni skriver ”hold your ground” istället för ”stand your ground”. Uttrycken bär iofs liknande värdeladdning men det skapar förvirring. Vidare undrar jag vilken forskning ni hänvisar till när det skrivs att: ”“hold your ground”- lagen i princip bara åberopas av vita när de har dödat/skadat icke-vita”.

    Att ange källhänvisning underlättar för läsaren för att se om ni har tolkat studien korrekt, vilket styrker er tes om ni gjort det, samt underlättar kritik om ni ej gjort det.

    Så som artikeln är uppbyggd så är det mer eller mindre affektargument som abstraherats till någon slags pseudovetenskap och som ni sedan nyttjar för att driva opinion om att vi skall rasregistrera medborgare.

  3. Tack för rättelsen. Jag har ändrat till ”stand your ground”.

  4. Tycker att man i allmänhet har en helt felaktig utgångspunkt när man talar om begreppet ras, och alla olika människors benägenheter att vilja identifiera sig själva till dem som mest liknar dem själva.

    Sådant är människovänligt att ta hänsyn till, därför att det är faktorer och variabler som påverkar människors välbefinnande och förmågor till hemmakänslor. Och det är på liknande sätt för absolut alla olika människor.

    Man verkar vilja fokusera på felaktiga antaganden om att endast vissa skulle vara känsliga inför möte med dem som ur den egna synpunkten är främmande. Det är ett felaktigt antagande. Det gäller alla människor.

    Det människovänliga är att tillerkänna alla olika folkslag deras benägenhet att vilja och också lättast kunna identifiera sig själv till dem som liknar dem själva, både etniskt, språkligt och kanske också socialt och kulturellt.

    Har man liknande social bakgrund, samt liknande ideologiska eller religiösa övertygelser, samt liknande livsstil i övrigt, så är det faktorer som påverkar människors känslor av att befinna sig – hemma – , eller bland gelikar. Här finns också etniska aspekter, där människor de facto identifierar sig själva med dem som också etniskt liknar dem själva.

    Sådana faktorer och variabler som påverkar absolut alla människors förmågor till hemmakänslor.

    Hemmakänslor tenderar att ha förmågor att kunna skapa möjligheter till ömsesidiga bekräftelser som i sin tur ökar möjligheter att kunna skapa förtroenden, som i sin tur kan skapa tillit.

    Inför helt främmande människor med kanske totalt olika etniska profiler, totalt olika seder och bruk, eller totalt olika ideologisk övertygelse eller totalt olika religiösa trosuppfattningar, samt totalt olika livsstilar och intressen i övrigt, så är möjligheter för just ömsesidiga bekräftelser som bottnar i ömsesidig förståelse, sympati och identifikation, som i sin tur kan lägga grund för hemmakänslor och för tillit och avspänning, mindre.

    Det är på liknande sätt för alla olika slags folkkategorier.

    De flesta människor är helt enkelt präglade och påverkade på det sammanhang och de människor samt den sociala miljö som de är uppväxta i. Där har de allra flesta människor också då lättast för att kunna känna sig mest hemma och känna sig som mest tillitsfulla och avspända, ja, som just hemma, genom att tilltro sig om att både kunna någorlunda fårstås och att kunna någorlunda förstå, därför att man just liknar varandra ur flera olika variabler och faktorer.

    En eskimå känner sig nog oftast mer hemma med andra eskimåer än med dem som just inte är eskimåer, en kongoles tillsammans med kongoleser, en japan tillsammans med en japan, en chilenare tillsammans med en chilenare, en grek tillsammans med en grek, en svensk med en svensk, en norsk med en norsk, en dansk med en dansk, osv., osv., osv. Det gäller absolut alla olika slags folk; judar, muslimer, kristna, buddister, hinduer, bahi´er, osv., osv.

    Sådana faktorer, variabler och förutsättningar som alla olika folk och människor är beroende av för just deras möjligheter till hemmakänslor är människovänligt att visa hänsyn. Att tillerkänna alla olika människor och folk att ha dessa fundamentala behov är människovänligt. Det vore inte människovänligt att inte göra det.

    Det förhållningssättet värnar också mångfaldens bevarandemöjligheter bland jordens alla olika folk.
    Det värnar om just allas olika egenart, både språkligt, etniskt, kulturellt, traditionellt, musikaliskt, konstnärligt, arkitektoniskt, infrastrukturellt, etniskt, filosofiskt, vetenskapligt, osv., osv., som just alla olika folk kan kultivera oftast just tillsammans med varandra och just i sitt speciella sammanhang och sina speciella livsförhållanden på jorden.

    Konstigare än så är det inte.

  5. Ps.

    Ingen s.k. ras, eller inget folkslag, eller ingen kultur, kan anses vara förmer eller mer värd, i något slags allomgiltigt perspektiv. Alltså för alla och envar, och för hela mänskligheten.

    Var och en gruppering, vilken det än gäller, är endast mer värd för dem som just tillhör just den egna grupperingen, (vilken det än är). Detta för just dess medlemmars möjligheter till hemmakänslor och känslor av tillhörighet, mening och sammanhang samt av ömsesidig förståelse, identifikation och möjligheter till hemmakänslor, osv.

    Alla olika folkgrupperingar av olika slag är ju i sin tur lika värdefulla i ett allmänt perspektiv för just bevarandet av mångfald inom människosläktet, därför att mångfald inom människosläktet är någonting värdefullt i sig, för just hela människosläktet.

    Det vore ju tråkigt om alla vore lika…

    Ds.

  6. Precis. Zimmerman räknas som vit i USA, allt är en fråga om definition. Och hur ska man definiera de uppställda föreslagna ”raserna” ovan. I din uppställning använder du färg för vit och svart. Men region för andra delar, samt för din egen ”latino” använder du någon typ av musikkulturell benämning som inte säger någonting om egentlig etnicitet. Ingen kommer vilja tillhöra en kategori som gör sig dålig i statistiska undersökningar, vilket är orsaken tilluppkomsten av begreppet ”white-hispanic”, dvs de ljusare hispanics (ex sådana som Christina Aguilera, Mariah carey, Andy Garcia, Cameron Diaz etcetera) inte vill klumpas ihop med de hispanics (ofta med mexikanskt ursprung) som anses vara mer vanligt förekommande i brottsstatistiken. Det kommer sluta med att vi har 4 vita kategorier. Jag menar Jugoslaver som är vita per definition, kan ju kryssa i antingen vit, eller Sydeuropé. Vilket väljer man om man vet att bland sydeuropeér framkommer sämre resultat i vissa områden. Nej jag vänder mig totalt mot såna här förenklade och felaktiga kategoriseringar av människor, och det bör absolut inte föras några sådana register av staten.

Vad tycker du?