Frihetens gränser

Nya detaljer om den 16 årige pojken som dödat ett flertal katter har framkommit. Givet denna information är det sannolikt att pojken är en psykopat. Om så är fallet innebär det två saker.

(1) Att pojken inte är psykiskt sjuk i bemärkelsen att han kan bli bättre med terapi eller mediciner.

(2) Att pojken kommer att skada människor förr eller senare om han får möjlighet.

Frågan är vad man bör göra med en sådan person. I synnerhet bör liberaler fråga sig om det är förenligt med uppfattningen att oskyldiga medborgare inte får straffas av preventiva skäl.

Publicerad onsdag, juli 10th, 2013 i etik, politik.

4 kommentarer

  1. ”Oskyldig”?

  2. Pojken är skyldig till att ha dödat katter, men har så vitt jag vet inte dödat en människa än. Det var det jag menade.

  3. Då kanske de som inte är liberaler borde fråga sig om en människa förtjänar en andra chans, eller som i det här fallet: en chans över huvud taget. Samhället bör inte utgå från att den som tidigare har begått brott X i framtiden kan komma att begå brott Y, och därmed på förhand straffa denne för det potentiella brottet Y.

  4. Ludwig skriver:

    I verkligheten så anser jag respektfullt att dina premisser är felaktiga.

    Psykopati, och har aldrig varit, en psykiatrisk diagnos t ex. Då jag hyser tvivel inför att kalla psykologi för en vetenskap och t o m psykologin själv inte tycker att definitionen utav psykopati duger ja då blir jag än mer tveksam till att använda det som en diagnos som jag sedan agerar utifrån.

    Men teoretiskt låt oss säga att man kan klassificera en människa med 100% säkerhet och sedan kunna förutse att människor av denna klass med 100% säkerhet kommer att begå något hemskt brott. Vad gör man då med en människa som man har klassificerat på detta sätt?

    Jag tror svaret på den frågan till stor del bygger på vad man har för syfte med att utmäta straff/åtgärder.

    Personligen så skulle jag vilja att syftet var att skapa ett samhälle utan dåliga handlingar, vilket man skulle kunna försöka uppnå genom att beivra dåliga handlingar med straff/åtgärder. Vilket leder att jag skulle kunna acceptera straff/åtgärder i förebyggande syfte.

    I verkligheten tror jag däremot att rättssystemets övervägande syfte snarare handlar om att uppräthålla det samhällskontrakt som gäller i samhället. Där en viktig del bygger på att om man följer reglerna i detta samhällskontrakt så ska man inte bli bestraffad, vilket omöjliggör preventiva straff.

    Orsaken till att man vill följa dessa samhällskontrakt är att det är meningen att det ska leda till ett bättre samhälle (eller som Hobbes, säger, överlevnad).

    Men dessa samhällskontrakt är ganska enkla och generella, vilket leder till att de i praktiken omöjligen kan utröna det bästa alternativet i alla situationer (se Platon ”Statesman”).

    Om man inte inser det så får man problem med den konflikt som uppstår mellan att antingen välja något som uppenbarligen minskar mängden allvarliga brott i samhället eller att följa samhällskontraktet eftersom man intuitivt anser att det inte borde finnas en konflikt. Att följa samhällskontraktet borde ju inte leda till en försämring.

Vad tycker du?