Vad är en art?

Studier av organismer kräver någon form av systematik för att bringa reda i den massiva komplexiteten som livet uppbringar. Ett centralt verktyg för att göra detta är artbegreppet. Arter har sedan Darwin ansetts vara den centrala enheten för att förstå evolution. Men föreställningen att det finns diskreta grupper av organismer som definieras utifrån sina essentiella egenskaper präglar också vår förståelse av oss själva i förhållande till andra icke-mänskliga djur. En essentialistisk uppfattning om arter förutsätter tre villkor som tycks oförenliga med modern evolutionsbiologi.

  1. Alla individer i en art måste ha åtminstone en essentiell egenskap gemensamt, som de inte delar med andra arter.
  2. De essentiella egenskaperna måste orsaka åtminstone några egenskaper som vi normalt sett associerar med individer i en viss art. Till exempel: om fåglar har en viss essens så vill vi att den essensen ska ha en kausal roll i fåglars förmåga att flyga, som gulds atomnummer innebär att guld smälter vid en viss temperatur.
  3. Vi måste kunna förklara en arts egenskaper utifrån dess essens.

Dessa villkor upfylls av vissa kategorier, till exempel grundämnena. Alla instanser av guld har vissa egenskaper gemensamt som de inte dela r med andra grundämnen, till exempel att ha atomnummer 46. Vi vet också att det faktum att guld har atomnummer 46 orsakar några av gulds egenskaper, som dess motståndskraft mot syror. Vi kan också förklara gulds egenskaper i termer av gulds essentiella kemiska egenskaper. Men arter tycks skilja sig från grundämnen i alla dessa avseenden.

Det är i synnerhet villkor (1) som tycks strida mot en modern uppfattning av arter.  Det tycks inte finnas någon egenskap som till exempel alla människor delar men som vi inte delar med några andra icke-mänskliga djur. Så vitt vi vet har alla organismer på vår planet ett gemensamt ursprung, och arter utvecklas över långa tidsskalor. Det finns inget icke-godtyckligt svar på frågan ”vem var den första människan”. Men om artbegreppet används för att beskriva populationer snarare än individer kan en analys vara fruktbar. Populationer kan förändras väldigt snabbt, särskilt i samband med epidemier eller andra kraftiga stressorer från miljön. Dessutom finns viss evidens för tesen att populationer av organismer uppnår ”punkterad jämvikt”. Det innebär att evolutionära processer kan ske snabbt under kortare perioder tills någon form av jämvikt uppstår med den evolutionära miljön. Denna jämvikt avbryts dock när miljön skiftar igen, och då utrotas arten eller utvecklas i en ny riktning. Så evolutionen är inte så jämn och kontinuerlig att den gör artbegreppet helt meningslöst.

Publicerad måndag, juni 24th, 2013 i filosofi.

3 kommentarer

  1. Jag vill inleda med att säga att jag är allt annat än insatt i ämnet men ändå finner det intressant. Anledningen till att jag kommenterar är att inlägget fick mig att tänka på filosofen och bloggaren John Wilkins (http://evolvingthoughts.net/) som du i och för sig kanske redan känner till (men bör kolla upp i annat fall). Han har skrivit två böcker (vilka jag inte har läst) som, såvitt jag har förstått det, listar olika försök till att definiera artbegreppet och diskuterar problematiken kring att komma fram till just en sådan definition. Böckerna heter ”Species” och ”Defining Species” och du finner länkar till dem en bit ner i sidpanelen på bloggen.

Vad tycker du?