Vad är en organism?

Beadus listar fem kriterier för att ett ting ska betraktas som en organism, som föreslagits av Gánti (2003). Kriterierna är nödvändiga och (tillsammans) tillräckliga.

  1. Holism innebär att en organism inte kan fortsätta existera om dessa delar separeras. Jag antar att man ska förstå det här kriteriet som: Om en organism delas upp i sina beståndsdelar (organ eller celler) så upphör organismen att existera. Det här gäller ju givetvis också för klockor och andra ting som består av många komponenter.
  2. Metabolism innebär att en organism tar in energi och material från sin miljö och transformerar dessa kemiskt.
  3. Stabilitet innebär att organismen upprätthåller sina inre processer genom att anpassa sig till en föränderlig miljö. Det innebär att organismens måste kunna uppfatta förändringar i miljön och kunna göra lämpliga förändringar. Även om vissa icke-organiska processer kan vara stabila i en föränderlig miljö, är de det för att de material de består av är i sig motståndskraftiga, men detta är inte vad som avses här.
  4. Att en organism är informationsbärande innebär att den bär med sig informationen som krävs för dess utveckling. Organismerna på vår planet har denna information i sitt DNA, men vi kan tänka oss varelser vars informationslagring är helt annorlunda.
  5. Flexibel kontroll innebär att organismen kan i viss mån anpassa sig till sin miljö via erfarenhet. Det här kriteriet är tveksamt, om vi vill inkludera bakterier och encelliga organismer bland de levande.

Värt att notera är att celler uppfyller alla kriterier, förutom möjligtvis (5). Gánti föreslår också andra karakteristiska drag hos liv. Men dessa är vare sig nödvändiga eller tillräckliga. Problemen här är inte obefintliga. Förutom att (5) utesluter bakterier så tycks (2) utesluta ägg med levande djurfoster. Myrstackar uppfyller alla villkor, om man accepterar att informationen om myrstackens konstruktion finns lagrad hos de enskilda myrorna, inte helt olikt hur vår information lagras i våra celler. Jag har alltid uppfattat Gaia-hypotesen, att planetens biosfär är en organism, som en metafor, men det är värt att notera att planetens biosfär också uppfyller dessa villkor, om man går med på att information om dess struktur och utveckling finns lagrad i dess organismer, deras relativa frekvens och distribution i tid och rum.

Om denna lista ska ses som representativ hos olika försök att ge en övertygande definition av vad liv är kan den skeptiska uppfattningen att liv ska mer betraktas som ett familjebegrepp te sig attraktiv. Den här uppfattningen är att olika livsformer delar egenskaper men att inga egenskaper är tillräckliga eller nödvändiga. Farmer & Berlin föreslår åtta typiska egenskaper som påminner om Gántis villkor. En fördel med den här typen av uppfattning är att vi kan förklara gränsfall. Ett problem med ”familjelikhetsuppfatttningen” är att den inte klargör något, eller förklarar varför något är liv och något annat inte är liv. Trots att den är mycket rimlig så ger den oss vare sig normativ eller beskrivande vägledning.

Den uppfattning som jag anser är den mest tilltalande är funktionalismen. Enligt den här idén är ting är levande i kraft av att de realiserar ett antal processer som interagerar på vissa sätt. En del processer realiseras under organismens liv, (metabolism) medan andra processer sträcker sig över flera generationer (evolutionär adaptation).  Enligt den är uppfattningen är alla ting som realiserar dessa processer levande, oavsett hur de är sammansatta. Den process som många funktionalister ansett är central är metabolism, men eftersom ljuslågor och virvlar också har en typ av metabolism kan detta inte vara den enda processen som är nödvändig. Men funktionalismen har inga problem att postulera att ting är levande i kraft av en rad olika processer. En funktionalistisk analys av livets ursprung kan hjälpa oss att ställa klargörande frågor när vi undersöker olika hypoteser om vad som kunde ha hänt när makromolekyler började realisera livsprocesser. Den främsta utmaningen för funktionalismen är att fastställa exakt vilka processer som ska accepteras som avgörande för att ett ting ska ses om levande. Men funktionalismen är inte avsedd att förklara levande tings essens, utan att vägleda våra hypoteser om olika processer. Därför är det inte en svaghet för funktionalismen att den öppen med avseende på vilka processer som kan vara utmärkande för levande system.

När vi till exempel ställer oss frågan om en hypotetisk robot är levande eller ej kan en funktionalistisk analys hjälpa oss att förstå frågan. Istället för att förstå frågan binärt (ja/nej) kan vi fråga oss i vilka avseenden den här maskinen är levande. Om roboten har en metabolism och en adaptiv fysisk kropp är det levande i dessa avseenden. Om den saknar förmågan till reproduktion är den inte levande i ett annat avseende.

Sammanfattningsvis kan man säga att ambitionen att på ett essentialistiskt sätt definiera livet i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor tycks vara hopplös. Givet den evidens vi har låter sig livet som fenomen inte beskrivas i sådana termer. Det innebär dock inte att en annan sorts definition eller karakteristik är meningslös. Funktionalismen har ett visst värde som förklaringsmodell om den kan hjälpa oss att ställa rätt frågor när vi studerar ting som realiserar livsprocesser och när vi begrundar livets uppkomst.

Publicerad söndag, juni 23rd, 2013 i filosofi.

En kommentar

  1. Viktor skriver:

    Jag har alltid känt mig tveksam till metabolismkriteriet då det utesluter virus som jag uppfattar som levande.

Vad tycker du?