Bäste Jasenko, du har fel. Låt mig förklara varför.

Det här blogginlägget ska försöka förklara varför Selimovic har fel, och varför det spelar roll. Först låt oss komma överens om vad vi pratar om: negativa stereotyper. En negativ stereotyp är en ogrundad uppfattning om en viss grupp människor som framställer de människorna som sämre på något sätt. Det finns många negativa stereotyper mot kvinnor, svarta, judar och så vidare. Men vissa grupper drabbas hårdare än andra i Sverige. Så långt är alla med på båten.

Men vem har de här stereotyperna? Är det SD? Skinnskallarna?Ja. Problemet är att det här inte är hela bilden. De här människorna är rasister. Men det är också du, jag, Jasenko och Jonas. Det är det här som Selimovic inte förstår. Vårt samhälle genomsyras av negativa stereotyper. Vi är alla rasister och sexister.

Låt mig ger er ett exempel. Jag är mot sexism. Men jag är sexist. Till exempel så lyssnar jag mer på vad män säger än på vad kvinnor säger när jag är på fester. Till exempel så föreställer jag mig en man när jag tänker “läkare”, “filosof” och “geni” och en kvinna när jag föreställer mig “elallergiker”, “miljömupp” och “irrationell”. Jag måste aktivt anstränga mig för att mina sexistiska stereotyper inte ska påverka mitt beteende och mina åsikter. Jag lyckas ibland, men inte alltid. Att vara sexist är inte något jag har valt, det är något jag har lärt mig av att leva i en sexistisk värld. Och du har inte valt att vara rasist. Det är något du lärt dig av att växa upp i en rasistisk värld. Men nu har en ny (nåja) idé dykt upp i debatten. Idén att vi kan motverka vår inlärda rasism/sexism genom att erkänna den och anstränga oss. Det är det (tror jag) som var poängen i Jonas artikel.

Det är raka motsatsen till det vi har fått lära oss. Vi fick lära oss i skolan att Hitler var rasist och ond. Och att alla rasister är onda. Men, sa svenska skolan, Sverige är ett land där alla är goda, eftersom vi hjälper alla och eftersom vi inte gasar folk. Det är lätt och trevligt att tro att man är god, och att det är andra som är onda. Problemet är att den här bilden inte stämmer. Svenskar är, liksom alla andra folkslag, rasister. Vi har inte en magisk moralisk kompass som finns i vårt DNA. Att tro att vi svenskar är mindre rasistiska än andra folkslag, i kraft av att vara svenskar, är en rasistisk (och befängd) uppfattning. Men det är också en uppfattning som gör oss mer rasistiska. Den gör oss mer rasistiska eftersom vi “vet” att när vi skojar om svarta så gör vi det för att vi är roliga, inte för att vi är rasister. Eftersom vi inte är rasister så måste de svarta som tycker att det är jobbigt att bli kallad för “apjävel” vara lättkränkta. Den senaste tidens debatt har handlat om just denna fråga. Kan det vara så att rasismen finns hos folk som inte är Sverigedemokrater? Kan det vara så att en snäll svensk tant som gör barnböcker är rasist? Det är en jobbig tanke för de flesta att begrunda. För det innebär att man måste granska sig själv, sina egna fördomar och sina egna tillkortakommanden. Det Selimovic gör är att återetablera det vi allra helst vill tro: att vi är goda. Det är problematiskt, eftersom det enda sättet att vara mot diskriminering är att förstå att man är bland dem som diskriminerar. När Selimovic säger att Sverige inte är ett rasistiskt land så förstärker han den där sagan som vi fick höra, den där de onda är någon annan. Därför har han fel.

 

 

Publicerad torsdag, mars 28th, 2013 i etik, filosofi, politik.

81 kommentarer

  1. Karim – TACK! Väldigt bra formulerat och lika ärligt framfört. Det får mig att tänka på en god vän jag har, hon är född och uppvuxen i Polen, men har bott i Sverige sedan 1978. Vi har haft många filosofiska diskussioner, bla om vad som är s.k. hjärntvättning. Hon är tidvis lite trött på vår syn på ”Öststaterna” och menar att vi alla är hjärntvättade.
    Tänker ofta på det och ser hur rätt hon har. Vi är fostrade med de ”sanningar” som finns i skolan, massmedia och inte minst alla Hollywoodfilmer, vi har fått oss till livs genom åren.
    Rasismen frodas i Sverige, i stora grupper är den helt legio. Jag är nyfiken på och intresserad av andra människor och lyssnar gärna på samtal runt mig. Hur ofta hör man inte ”sanningar” som att ”Den höga brottsligheten beror på invandrarna” eller ”Vi hade kunnat sänka skatten, om vi inte hade tagit hand om en massa invandrare” osv.
    Vi fokuserar på SD, de är ganska marginella, det är fenomenet som är intressant och oroväckande. Kolla även konsekvenser av FPs uttalande förrförra valet, de gick från risken att försvinna till ett rimligt bra resultat.
    Varför?

  2. Ingrid says:

    Enkelt svar: ekonomisk rättvisa och mindre löneskillnader, skillnader måste vi ha men nu väger vågen för ojämnt

  3. detta med debattforum på nätet får mig att tänka på sommaren 2011 när Uppsala nya tidning bestämde sig för att lägga ned sitt debattforum på. (reserverar mig om det ev. var en annan uppsalatidning) nåja, samma sommar läste jag kommentarsfälten på Aftonbladet.se med anledningen av debatten om min nära anhörigs debattartikel som föreslog att utbudet av det fria vårdvalet, som alliansen lanserat, i sthlms landsting skulle utökas så att sjuka i första hand verkligen ska kunna välja de vårdalternativ som de tror på och inte styras av sjukvårdens administratörer. Hursomhelst läste jag alla, jag menar verkligen alla, några hundra inlägg i kommentarsfältet till ovan beskrivna artikel. Kan bara säga, att jag förstår Uppsala Nya Tidning, som valde att lägga ned sina kommentarsfält. Aftonbladets kommentarsfält var bedrövlig läsning. Det var fruktansvärt låg nivå och kanske mindre en en procent av inläggen var, för mig som hjälpt till att skriva debattartikeln, sakliga, resten var fördomar, rena felaktiga uppgifter om vad som stod i artikeln osv. osv. Mot bakgrunden av detta vill jag hedra er som skriver här. Hela sättet att skriva och argumentera är på otroligt hög nivå. men så är det också skillnad på politisk filosofi.com och aftonbladet.se

  4. Läs först: http://wp.me/p2hZZx-gg

    ”Min vän” ”Lilla stumpan” ”Lilla Vän”. För mig är de nyanser av samma färg som den Jasenko valt att måla med. Jag ändrar det för att visa hur jag tolkade det. En konstnärlig frihet man kan ta sig i en blogg, men inte annars.

    Min uppfattning av Glastaket är att det bara är genomskinligt underifrån.
    Erkännandet av dess existens är inte frivilligt valt utan är insocialiserat. Det är en del i den självbild som man lär sig. De som befinner sig nedanför glastaket lider som osynliga barn, så att säga.

    Känslan, eller vetskapen om att vara med på nåder har inget med ens verkliga kompetens att göra, men i Jasenkos text så syns den så tydligt i hans ivriga viljan att släta över.
    Han låter väldigt mycket som många utomeuropéiska adopterade gör när skillnader kommer på tal. En sorts självförintelse där man gör allt för att säga ”Ja, jag kanske ser ut som dom, men jag är som ni. Jag lovar!”
    Ta till exempel kokosnöten. Någon myntade att man skulle se sig som en kokosnöt ”brun på utsidan men vit inuti” och utifrån det så problematiserades, eller avproblematiserades adopterades frågor om identitet. Nu hade de ju fått en, i en lustig liten liknelse. Men, den funkar bara så länge man befinner sig inom sina egna sammanhang bland familjen, släktingar och klasskamrater. Kokosnöten förblir tom, för i hålet där jag ska finnas ligger vetskapen om att alla som tänker som jag ser ut på ett annat vis och de liknar alla någon, men alla som liknar mig är dåliga. …
    Utanför sina sammanhang är man bara sin utsida och ju mer man försöker bortse från den desto mer gör den sig påmind.
    Och man börjar släta över, och låtsas att man inte behöver en identitet medan man håller sig långt bort från dem som ser ut som en själv.

    Ett jag är i stort avhängigt ett vi och en person som tas ur sina sammanhang tappar sitt vi. Det är sjukt förvirrande att inte kunna koppla sitt jag till ett vi.
    Å ena sidan så är det så som rasistiska, sexistiska eller andra exkluderande strukturer uppstår.
    Å andra sidan är det hur de som lyckas hitta luckor i glastaket vidmakthåller dem. Både inom sig själv och utåt, genom att rättfärdiga och att släta över.
    Jasenko försöker göra sitt jag till ett vi med de svenskar som han har omkring sig och Jonas text, att den publiceras i DN och får spridning, rubbar inte verkligheten men Jasenkos jag. Så hela Jasenkos svar till Jonas blir ett slags självberättigande där han likställer mörk hy med ett funktionshinder.
    I den formuleringen har han nära nog slagit huvudet på spiken på problemet som Jonas pratar om: Att man anses som mindre bemedlad, som inkapabel, om man ser ickeskandinavisk eller utomeuropeisk ut. Det tas för givet att den som inte är vit har sämre mental och fysisk kapacitet, och därför måste ägna sig åt brottslighet och bedräglighet, och så skapar systemet saker som t.ex. REVA och busslistor för att se till att inte får och getter blandas.

    Det finns visserligen en skillnad i nyans mellan Jasenko och Jonas, och den är att att Jasenko är Europé i alla hänseenden. Jonas är inte det. I alla fall inte till utseendet.
    Det bemöts sannolikt ganska olika just av den lilla nyansskillnaden, men det borde inte göra att den ene förnekar den andres upplevelser. Där har du glastaket. Uppifrån är det ett ogenomskinligt golv.

  5. Karim, att likställa stereotyper med rasism är slarvigt tänkt och försåtligt framställt. Många av reaktionerna mot det främmande, både när det gäller kön och hudfärg, kommer sig av ren obetänksamhet och okunnighet, vilket är ganska mänskligt. Och förlåtligt, tycker jag, om man kan snacka om det på ett avspänt sätt.
    Om man sätter gränserna för rasism, och sexism, så brett som du gör hamnar du snubblande nära att påstå att rasism är medfött och universellt och var hamnar vi då?
    Granska de strukturer och hierarkier som systematiskt utnyttjar hudfärg och kön men skona oss människor från den drabbande fördömelsen av att, i irrandet mellan nyfikenhet och rädsla, ibland falla offer för schabloner eller okunnigt stereotypt tänkande.

  6. Jag kan bara se gott av både Jonas och Jasenko och deras uppfattningar om Sverige får största möjliga spridning. Dina idéer däremot. En person som inte medvetet begår rasistiska handlingar, en person som efter påpekande ångrar eller gör ogjort sina sexistiska handlingar, hen är varken rasist eller sexist. Varken Jonas eller Jasenko är inne på ditt spår och jag kan inte se nyttan. Man uppfostrar ett barn att han är världsbäst, då springer hen så snabbt hen kan. Du säger inte till hen att hen suger ens med tillägget att vi alla gör det. Dystert.

  7. Eller sammanfattat: Jag är en god människa, men har fördomar. Därför har alla goda människor fördomar, annars vore ju jag ond. Bloggförfattaren verkar lida av viss hybris som gör sig själv till någon slags värderingsmässig rikslikare och förutsätter därmed att alla, även jag, lider av samma fördomar. Kan inte hålla med honom över huvud taget.

  8. Ingemar Hof says:

    ”När Selimovic säger att Sverige inte är ett rasistiskt land så förstärker han den där sagan som vi fick höra, den där de onda är någon annan. Därför har han fel.”

    Det är inte så jag uppfattar Selimovics artikel. Selimovic lyfter blicken lite. Allt är inte rasistiskt, diskriminerande och fel i Sverige. Jonas skriver inte att det är så, men hans artikel till Beatrice är symptomatiskt för dem som alltid ser sig själva och många andra som offer. Det är en negativ världsbild, inte särskilt konstruktivt. Därför ville inte Selimovic vara kvar i Jonas kropp. Det är så jag uppfattar Selimovic.

    Det sagt, det är en bra diskussion och båda artiklarna har lyft debatten i Sverige.

  9. Jenny Rönngren says:

    Heja Karim Jebari, tack för ditt inlägg!

    Du beskriver mycket pedagogiskt hur skillnad görs, och hur grupper ställs mot varandra i praktiken, på grund av sådant som de flesta verkar anse borde vara ovidkommande.

    Det du beskriver förklarar både hur Förintelsen kunde ske och hur det kommer sig att uttryck för rasism och sexism fortsatt accepteras – till och med försvaras – i yttrandefrihetens namn, trots att så många (de flesta?) tycker så illa om förekomsten av rasism och sexism att de fasar för att själva förknippas med begreppen.

    När rasismen och sexismen placeras utanför oss själva (SD, Breivik, Hitler m fl) och bara dess mest extrema former kvalificerar, behöver vi inte skärskåda våra egna handlingar, utan kan nöja oss med att fördöma andras. Det leder till att vi jämför egna ideal med andras praktik och inte ser vår egen del i det som sker, särskilt inte om delen är liten.

    Problemet med att blunda för rasistiska handlingar i vardagen, oavsett om de begås medvetet eller inte, är att blundandet fungerar bevarande. Visst kan alla springa så snabbt de kan inom givna ramar, men för att vidga ramarna måste själva grunden för dem, detta att vi alla hjälper till att upprätthålla dem, rämna.

    Poängen är att alla fostras i en given ordning och så länge den inte ifrågasätts mer öppet och i alla sammanhang intar vi våra positioner mer eller mindre omedvetet. Därför är ramarna självklart svåra att förändra, men det är inte omöjligt. Varför pläderar så många för att vi ska ge upp? Falla till föga för vad? Anses detta vara människans natur?

    Med kunskap och förståelse för hur skillnad görs mellan människor när rasistiska och sexistiska stereotyper och föreställningar inte utmanas kan vi alla bidra till förändring. Det minsta vi kan göra är att låta bli att försvara uttrycken för rasism och sexism.

    Det som verkligen suger är att inte försöka förändra för att enskilda personers handlingar är oavsiktliga och kan bli ledsna om de får veta att de agerat rasistiskt just eftersom det är så hemskt, något ingen vill behöva medge att hen har gjort.

    Då är det lättare att säga åt den som utsatts för rasism att ta av sig offerkoftan, att det kunde varit värre, och gå miste om en chans att vidga vilka som ingår i vi. Att vara medveten om strukturerna och inte ens försöka förändra sin egen del i dem, det blir en avsiktlig handling som bevarar ett system som producerar diskriminering.

    Visst går det att flytta fram positioner inom givna ramar och nöja sig med att vara ett undantag, men den strategin bidrar faktiskt också till att det ojämlika systemet förblir intakt om än med vissa avvikelser som kan fungera nog så inspirerande på lång sikt. Men hur många generationer barn med mörk hud eller mörkt hår ska behöva höra, läsa, se och hela tiden behöva slå ifrån sig samhällets signaler om att de inte hör hemma i sitt land.

    Vad jag finner riktigt talande är att det väldigt ofta är personer som privilegieras av det rådande systemet som försvarar det.

  10. Vanessa says:

    Jenny Rönngren, är inte Jonas Hassan Khmeiri priviligierad? Det är ganska självklart att personer som offentligt uttalar sig har en priviligierad position. Din kommentar andas faktiskt, omedvetet eller ej, ett slags utmålade av de som inte delar J.H. Khmeiris upplevelser och inte drar exakt samma slutsatser som han gör kring sin position, som husblattar…Varför skulle Jasenkos erfarenheter inte kunna vara giltiga som just hans erfarenheter, och inte ett förljuget förhållningssätt som bygger på uppgivelse inför strukturen. Tycker som flera andra här att de texter vi pratar om utgör olika erfarenheter och berikar varandra…J. Khmeiris text berör mig djupt, medan Jasenkos tillför lite andra sätt att tänka. Ingen av dem lämnar en känsla av att rasism inte existerar eller påverkar.

  11. Valdemar says:

    Varför är det så svårt för folk att erkänna sina rasistiska/sexistiska tendenser? När jag läser kommentarer, både här och på andra ställen, får jag känslan av att många blir så otroligt indignerade. De tror att rasism/rasistiska handlingar är det samma som hitlerhälsningar och apartheid-lagstiftningar och gud vet vad.

    Det verkar också finnas en bred uppfattning om att rasism-begreppet blir ”urvattnat” när man påstår att alla människor bär på rasistiska tendenser. ”Jag säger minsann inte neger, därför kan jag inte vara rasist.” Jag skulle önska att folk slutade analysera på ett så banalt sätt och blev lite mer självrannsakande.

    När jag inser att jag bär på rasistiska/sexistiska tendenser betyder det inte att jag är en sämre människa, men det kan bli en början till att ta itu med sina mindre smickrande sidor. Begreppet ”colorblindness” är något som verkar vara särskilt vanligt bland svenska/vita/”medvetna” anti-rasister. Man säger: ”jag ser inte hudfärg, jag ser bara människor”. OBS! Människor HAR olika hudfärg och det gör dig inte till rasist att konstatera det. Tvärtom, när du är medveten om att olika hudfärger innebär olika förutsättningar och möjligheter i samhället, kan du på allvar göra något för att förändra sättet du ser och behandlar bärarna av dessa hudfärger.

    Självklart kan det finnas olika gradskillnader i rasismen hos olika kulturer/nationer/sammanslutningar/ideologier/o.s.v. men bara för att någon annan är mer rasistisk betyder det inte att man själv går fri.
    Rädslan för ”urvattning” av rasism-begreppet tycker jag mest verkar vara ett argument för att rationalisera bort sin egen rasism (hur liten den än må vara).

  12. Jag jobbade som lärare. Jag sa åt några svenskar som levde fan i korridoren och blev kallad idiot och gubbjävel.

    Dagen efter sa ja till några killar som var andra eller tredje generationens invandrare. Då blev jag kallad rasist och jävla svenne.

    När min fru, bördig från Ghana, hörde detta grät hon.

  13. Jenny Rönngren says:

    Vanessa, intressant kommentar! Jag förstår inte riktigt hur du läser in det du gör i mitt inlägg, klart var och en har rätt till sina egna erfarenheter. Men visst, jag håller med Jebal om att Selimovic har fel i sin analys.

    Just detta med uppgivenhet inför strukturer är intressant att du lyfter fram, eftersom det är precis den kritik Selimovic haft mot Khemiri – att andra med samma erfarenheter plötsligt skulle få syn på strukturerna, betrakta dem som oföränderliga och förlora sina drömmar om en bättre tillvaro. Jag anser att det förhåller sig precis tvärtom. Att ökad medvetenhet och kunskap om hur diskriminering i vardagen ser ut erbjuder utvägar.

    Den som drabbas vet för det mesta redan hur strukturerna ser ut. Det schyssta med spridningen av en artikel som Khemiris är att den som inte förstått eller sett hur rasismen kommer till uttryck i vardagen kan bli mer medveten och varsam.

  14. Henrik Frisk says:

    Enastående artikel. Om vi bara återupprepar det här budskapet så har vi kommit en liten bit på vägen. Men det krävs mycket för att erkänna problemet, och ännu mer för att göra något åt det. Vad gäller den vite mannen har han förtryckt sedan civilisationens begynnelse. Det är ett långt och stort arv att bryta med. Men innan det görs så kommer vi mer eller mindre stå och stampa på samma ställe.

  15. Jag håller med dig om allt du säger – det är en bra analys. Förutom en sak. Slutsatsen:

    ”När Selimovic säger att Sverige inte är ett rasistiskt land så förstärker han den där sagan som vi fick höra, den där de onda är någon annan. Därför har han fel.”

    Jag skulle snarare säga såhär:

    När Selimovic säger att Sverige inte är ett rasistiskt land så försöker han inkludera alla de som inte lever i samma typ av politiska, intellektuella konsensus – och aldrig kommer kunna göra det på grund av det klasssamhälle vi lever i.

    Som en jämförelse till sexism skulle man kunna se på extremfeminismens kollektiva dom mot män – där man ger män en kollektiv skuld. Jag kan köpa det resonemanget, men jag kan också räkna ut hur många människor som kommer slå bakåt pga både det – och på grund av att bli kallade rasister. Det är inte ett smart sätt att försöka utbilda människor.

    Alla (i regel de minst omedvetna rasister) är inte lika intellektuella som du och Jonas – och kommer aldrig bli.

    Därför, tycker jag Jasenko har rätt i att nyansera.

  16. Gubbe på Internet says:

    Personligen tycker jag att hela inlägget faller så snart Godwins lag tillämpas.

  17. Jenny: Jag gillar dina kommentarer skarpt; medvetenhet och kunskap ger oss verktyg till att åstadkomma förändring! 🙂

  18. Carl-Johan Löfmarck says:

    7

  19. Carl-Johan Löfmarck says:

    Jag är inte elallergiker, mensäkert kränkt fazt jsg knte märker det. Född med en silversked i röven s a s. ZSå jag borde vara skygglappad mot det somJonas sdr tydligt. Men även jag ser det tydligt. Om jag har det hygg,igt (12 000/mån ut i pension och få dickedarier som kostar) såinte tänker jag offra det för KLASSKAMPEN, men inte t.nker jag förgylla detjag skådat. Razismen bärs inte fra till mitt påseende a oblonda,oblåögda och ogooglebafa. De bäres på mnuka hä der av nationellt sinnade folkpartizter, mp-are, r-are (som jag zympatiserar med)…. Ugh. Jag har talat.

  20. Lucas Sintawichai says:

    Jag anser att du har fel kring att svensken, generation, efter generation, inte har skapat sig en egen moralisk kompass. Själv upplever jag det som att allting jag ser, när jag är i sverige, är, av kraften, från svensken. Och jag håller verkligen inte med om att, det skulle vara rasistisk, att tycka att svensken är godhjärtad, handlingskraftig och civiliserad. Vidare kan jag även säga att jag tror att det finns en moralisk kompass i vårt DNA, det känns bara helt naturligt för mig att tro det. Till diskussionen kan jag säga att jag tror att rasism är ärftligt och således förstärks under uppväxten. Men att den för dem allra flesta tar sig uttryck i fall av hopplöshet och i lägen av panik, lite som en sista utpost. Vidare tror jag inte att stereotyper nödvändigtvis behöver ha någonting med rasism att göra, men att det mycket väl kan finnas ett samband.

  21. Alla har någon typ av fördom eller förutfattad uppfattning om hur människor skall vara om man identifierar dem ytligt att vara på ett visst sätt.

    Man har alltid ett val att behandla den människan efter den förutfattade förväntningen man har om personen.

    Man kan också låta bli och försöka att placera människan efter att man lärt känna personen.

    Även om man skulle ”tänka rasistiskt” om andra så är man inte en rasist om man behandlar människor på ett grundläggande respektfullt sätt.

  22. hellstream says:

    Att ha fördomar och rädslor gör en inte till rasist. Det handlar ju också om vilket förhållande man har till sina fördomar. Om man bejakar dom eller om man inser att dom är fel… I övrigt håller jag med.

  23. george totari says:

    Nu grät Brenda i de båda SR-journalisterna Milan Djelevics och Maria Ridderstedts mikrofon i det utfrysta rucklet i Kosovo. ”Jag vill hem”, snyftade hon med svag värmländsk dialekt. ”Här kastar de sten på mig så jag kan inte gå i nån skola”.

    vi behöver att förändra vår livstil att förändra vårsyn i vardagen inte bara i debatten.för om se på oss själva vi ser hur mycket skit vi bär o vi lider av det o vi vet inte hur ska vi bli av med det

  24. Hej Karim,

    Jag hörde dig på OBS idag, det var bra, men kanske du borde studera atmosfärtsfysik, elektrokemi och molekylärfysik?
    Börja med att ställa de svåraste frågor du kan finna till Sveriges ledande forskare på CO2 molekylen, han jobbar som professor på KTH.
    Därefter kanske du inser att majoriteten av mänskligheten inte kommer öka resursanvändningen för att minska risken att komma ur denna djupa istid, som kraftigt minskat biodiveriteten i många miljoner år.

    Så till ditt ämne i denna tråd.

    Om man använder ordet rasist så påstår man att det finns mänskliga raser.

    Då är vi ute på en farlig väg, ganska snart kommer vi tillbaka till den tid (alldeles nyss i människans historia) då Sverige var ledande i rasforskning in på 1950-talet bekostades den ”forskningen” med skattemedel.

    En parallell är hur dagens politiker tar 2miljarder i resurser om året från de som skapar säljbara resurser, till klimatforskning, som inte på minsta vis minskar eller ens har som mål att minska, den globala utvinningen av fossil energi.

    Bara genom att flytta 1,5miljard av dessa uppenbarligen bortslarvade resurser, till GenIV, skulle resurserna inte längr5e slarvas bort oavsett om CO2-hotet är fel eller ej.

    GenIV är mänsklighetens enda fossilfria alternativ iom att det är det enda som kan priskonkurrera ut dagens fossila energier och med torium, sluten bränslecykel och även destruera dagens kärnavfall, så skulle resurserna räcka för att skapa en basal global välfärd vilket är minimikravet för fred och en global miljövård.

    Därför Miljöpartiet har den politik som är mest skadlig för människor djur och natur.

    Fundera ett tag och om du orkar med en debatt så maila mig, för jag kommer inte ramla in har för att kolla.

    Föresten om du inser problemet med din klimatkrigsstrategi så kan du starta en ny tråd.

    Håll dessutom med att ordet rasist måste tas bort om vi ska få ett samhälle där människor värderas efter förmåga?

  25. Wittgenstein, Jr. says:

    Jag har genom åren, speciellt som barn, säkert kallat mer än en individ för ”apa”, ”apjävel”, ”babian” eller något i samma genre: alla har varit vad Reinfeldt skulle kalla etniska svenskar, några t o m (till skillnad fr undertecknad) blonda o blåögda. I min värld har ”apa” som förolämpning/tillmäle endast varit ett alternativ till ”svin”, ”grobian”, ”rövhål”, ”amöba”, mfl, utan några som helst rasistiska under-/övertoner. Förolämpning, ja: rasistisk, nej. Men det är uppenbarligen möjligt att tolka ”djävla apa” som rasistiskt (oavsett avsikt), liksom även t.ex. ”djävla svin”.

    Om jag blir nervös när jag råkar ut för ett gäng skräniga invandrarkillar, beror det på att de är invandrare eller på att de är skräniga tonårskillar (och att jag blivit nitad av dylika – av det blonda & blåögda slaget)? Den ena tolkningen gör mig till rasist, och det är uppenbarligen den som gäller oavsett andra tolkningsmöjligheter och omständigheter (och om jag skulle protestera är det ju bara ett bevis för den tolkningen).

  26. Annosofie says:

    Tja!

    ”Låt mig ger er ett exempel. Jag är mot sexism. Men jag är sexist. Det kan yttra sig i att jag lyssnar mer på vad män säger än på vad kvinnor säger när jag är på fester. Eller att jag föreställer mig en man när jag tänker “läkare”, “filosof” och “geni”, och en kvinna när jag föreställer mig “lärare”, “emotionell” och “irrationell”.

    Jag måste alltså aktivt anstränga mig för att mina sexistiska stereotyper inte ska påverka mitt beteende och mina åsikter. Jag lyckas ibland, men inte alltid. Att vara sexist är inte något jag har valt, det är något jag har lärt mig av att leva i en sexistisk värld.”

    Du som ändå utger dig för att vara rationalist måste förmodligen kommit fram till att ditt beteende är irrationellt, då du i praktiken reproducerar dikotoma föreställningar, trots att du vet att detta enbart handlar om social internalisering. (Jag förmodar att du inte anser att alla kvinnor kan reduceras till en cartesiansk förkroppsligad substans, medan du då, i egenskap av kön, representerar förnuftet)

    Då jag själv är filosofistudent är jag måttligt mättad (på gränsen till spyfärdig) av all sexism som jag dagligen möts av, både inom litteraturen och i diskussionerna. Vad som blir svårt för mig att förstå är att om du kämpar emot din sexism, baserat på insikten om att den är irrationell, har så svårt att handla därefter? Du säger att du ser en kvinna när du föreställer dig ”irrationell”, men ställ dig framför spegeln utan att blunda nästa gång (i detta avseende). Eftersom att det du beskriver om handlar om internalisering, kanske du tillslut har ”lärt om dig”.

    Jag är mycket inne på samma områden som du och tycker att du verkar vettig, varur skepsis följer debattartikeln.

    I övrigt har jag inget mer att tillägga.

    MVH,

    Annsofie Loewe

  27. Hej! Jag försöker så gott jag kan. Men jag tror att det är viktigt att aldrig luta sig tillbaka och föreställa sig att en är rationell och rättvis. Det här är ideal att sträva mot, inte möjliga att enkelt uppnå.

Vad tycker du?