Solidaritet är inte allmosor

Det bästa med att ha en blogg är att man tränar sig på att formulera tankar så klart att de kan bemötas med motargument. I processen lär man sig mycket. Mitt förra inlägg argumenterade för att personer som anser sig vara vänster och gärna skanderar “internationell solidaritet, arbetarklassens kampenhet” på demonstrationer också bör vara för fri invandring.

Innan vi ger oss  kast med en viktig invändning mot fri invandring vill jag bara hålla med de som anser att invandring på 30 miljoner personer på en kort tid är vare sig önskvärt eller sannolikt. Min uppskattning är att om vi införde fri invandring så skulle invandringstakten öka en del, men jag tror att det är osannolikt att det skulle ens fördubblas.

Men en vän till mig presenterade följande argument: vi kan inte ha en välfärdsstat som den ser ut idag om de invandrarna som kommer i snitt har lägre produktivitet än de som bor här. Det räcker alltså inte med att invandrare har jobb, de måste även i snitt ha åtminstone lika hög lön och därmed betala lika hög skatt som nuvarande invånare har. Förklaringen till detta är att personer med låg lön är en nettokostnad för det offentliga. Det innebär att de konsumerar mer transfereringar och välfärdstjänster än vad de själva genererar i form av skatteintäkter. Med tanke på att Sverige har en av världens mest utbildade och produktiva arbetare så är det osannolikt att de invandrare som kommer hit utan regleringar kommer att vara minst lika produktiva i snitt än svenskarna, givet att ett starkt selektionsfilter inte förekommer. Med andra ord, givet det mest sannolika scenariot under fri invandring kommer en sådan att tillföra en nettokostnad för det offentliga systemet, detta på grund av att invandrare kommer sannolikt att ha en lägre genomsnittlig produktivitet än personer födda här.

Men hur kan man då förklara att invandring har varit så framgångsrikt recept på tillväxt och rikedom i andra länder? Det handlar om att göra en distinktion mellan hur mycket man bidrar i skatt i kronor och samhällsnytta. En person som utför ett arbete bidrar till samhällsnyttan, även om den personen inte bidrar till den offentliga ekonomin. Om jag till exempel hjälper en person med sitt skolarbete så ökar samhällsnyttan, trots att jag inte får betalt. Och löner sätts inte alltid i paritet med samhällsnyttan. Alltså, och det här är en viktig poäng: även om det offentliga får mindre pengar innebär inte det att vi nödvändigtvis blir fattigare. Den nyttan som en invandrare bidrar till när den personen jobbar bidrar nämligen till den totala nyttan som finns i samhället. Av samma skäl som det inte skulle vara en bra idé rent samhällsekonomiskt att avliva de fattigaste 50% av populationen så är det ett god idé att låta invandrare komma hit och bidra till vårt samhälles nytta genom att jobba, utbilda sig och leva här.

Ett indirekt sätt på vilken invandringen skulle kunna öka samhällsnyttan är genom att skapa skalekonomier, om dessa huvudsakligen flyttade till våra storstäder. Ju fler som bor på en plats, desto mer effektivt kan infrastrukturen på den platsen utnyttjas. Och desto mer infrastruktur kan det finnas. T ex: ett skäl till att en ny tunnelbanelinje inte har byggts på mycket länge är att befolkningstätheten är så låg i Stockholm. Men med en förtätad population skulle den här typen av projekt vara samhällsekonomiskt gångbara.

Innebär detta att jämlikheten skulle minska? Jag är av uppfattningen att hur jämlikt ett samhälle är beror  på politiska val och prioriteringar. Ett samhälle kan välja att bli extremt ojämlikt eller extremt jämlikt. Visserligen påverkas ett samhälles nivå av jämlikhet av externa faktorer som globalisering, teknikutveckling och invandring. Dessa kan sätta tryck på politikerna att agera i motsatt riktning om de vill bevara jämlikheten på en viss nivå. Men jämlikheten är ett politiskt val.

Men anta att jämlikheten i Sverige skulle minska, att vi var tvungna att banta välfärdsstaten ordentligt och att vi skulle få en minskad samhällsnytta. Jag anser att vi bör tillåta fri invandring ändå. Varför? Jo, för att människor är lika värda. Det innebär att även om vi svenskar blir fattigare på grund av ökad invandring så är det ändå legitimt så länge som invandrarna tjänar mer än vad vi förlorar i välbefinnande. Och märk väl att givet lagen om avtagande marginalnytta så kan det innebära att vi får ett sådant utfall även om alla förlorar mer resurser, eftersom en jämlikhetsökning som minskar de totala resurserna ändå kan öka välbefinnandet om de fattigaste som gynnas är tillräckligt fattiga. Enligt bloggen Super-Economy så har vi inga skyldigheter att släppa in fattiga lågproduktiva människor i vårt land, eftersom vi medborgare kollektivt äger Sverige och dess tillgångar. Om vi anser att äganderätten är överordnad så har vi lika stor rätt att hålla folk utanför våra gränser som du har rätt att hålla folk utanför din egendom.

Även om analogin medborgarskap/äganderätt kan ifrågasättas så vill jag ändå erbjuda ett annat argument: äganderätten är inte överordnad. Enligt mitt konsekvensetiska sätt att se på saker och ting är äganderätten en konstruktion som är behjälplig för att den möjliggör marknader, som är utmärkta för att allokera resurser. Men den här rätten står inte över principen att de som kan omvandla resurser till välbefinnande effektivast också bör ha dessa resurser, och att vi bör prioritera de sämst ställda i fördelningen av resurser. Att införa fri invandring skulle innebära just en sådan resursfördelning. Det är riktig solidaritet. Att i en medmänniska se en medmänniska, inte bara en att kasta allmosor åt.

Publicerad fredag, december 21st, 2012 i ekonomi, etik, filosofi, politik.

5 kommentarer

  1. Jag tänkte lägga till en sak, ang den s.k. samhällskostnaden – det är troligt att en starkt bidragande orsak till löneskillnader mellan invandrare och infödda svenskar är diskriminering i olika former. Dvs. det är inte invandring vi inte har råd med, det är fördomar. Alternativt har vi inte ”råd” (jag håller med dig, för övrigt) med invandring förrän vi blivit mindre fördomsfulla. Den bäst etablerade metoden för fördomsreduktion är vardagliga, icke-fientliga kontakter med personer från de grupper man har fördomar om. Tyvärr blir just den effekten mindre trolig om fri invandring leder till en sänkning av (den nationella) välfärden som fördomar tenderar att skylla på nyanlända.

    Jag misstänker att det är centralt att vi identifierar att invandringens ”kostnad” till stor del är fördomarnas fel, och att alla har något att vinna på bättre och mer frekventa kontakter med de ”främmande”.

  2. Jag håller med David, men även om all diskriminering försvann är det osannolikt att genomsnittsinvandraren som inte är från EU eller Norge (det är i princip fri invandring härifrån) är lika produktiv som genomsnittssvensken, särskilt om man tar hänsyn till (1) Sverige har en väldigt bra skola (2) svenskar har en relativt låg sjukdomsbörda (3) god kunskap i svenska ger automatiskt en produktivitetsfördel i Sverige, något som är till fördel för svenskar av naturliga skäl.

  3. Överklassen (som inte vill betala utan bara profitera) tycker att underklassen skall betala (vara solidarisk).

  4. Hej kompis!
    Menar du att det är en generell regel att underklassen kostar mer netto än de övre klasserna? Är lön alltid lika med produktivitet? Om jag minns min Marx rätt så skapar ju det stora flertalet marginalvinsten, vilket jag tänker är ett riktigt antagande om kapitalismens struktur och logik, följer det inte då att dessa har en högre produktivitet än sin lön? Men upplys mig gärna och tipsa om vidare läsning om jag har fel.

    Anta att de immigranter som kommer utgör en nettokostnad vid ankomst, borde inte denna även vara fallande i takt med att dessa kommer i arbete, utvecklas i sitt arbete, studerar mm? Och vid en sådan uträkning bör vi väl även ta hänsyn till sammansättningen av den grupp som kommer att invandra till Sverige och den mångfald av öden, ”produktivitet” och kapacitet som den utgör. Balansräkningen om kostnad eller inte av immigration framstår därmed som en komplicerad uträkning där vi måste ta hänsyn till en mängd olika faktorer.

    Är det vidare av nytta att dra välfärdens minskning till sin spets och ställa den i motsats till immigration? Även om jag håller med om din slutsats, skulle de stå i motsats till varandra tycker jag att allas lika värde står över nationalismens inskränkta idé.

    Alltid trevligt att diskutera med dig kompis, så också i skriven form.
    GOD JUL

Vad tycker du?