Mänsklighetens framtid och Kardashevskalan

Samtida civilisationskritiker och miljövänner brukar påstå att vi inte kan ha “oändlig tillväxt”. Det är helt riktigt, de naturlagar vi känner till sätter definitiva gränser för ekonomins expansion. Men utrymmet för tillväxt inom dessa gränser är mycket större än vad de flesta föreställer sig. Men detta beror endast på vår begränsade fantasi. Därför kommer jag här att diskutera ett begrepp som kan hjälpa oss att vidga våra vyer. Den sovjetiske astronomen Nikolaj Kardashev föreslog på 60-talet ett sätt att tänka på kring extraplanetära intelligenser: Kardashevskalan. Den här skalan, som är baserad på en civilisations konsumtion av energi, kan ge oss perspektiv på var vi befinner oss idag, och vart vi kan vara på väg.

Typ 0. Vi befinner oss på den här nivån idag. En civilisation av typ 0 utvinner sin energi främst från organiska material, till exempel ved, grödor och fossila bränslen. En typ 0- civilisation begränsas av mängden fossila bränslen, och av föroreningarna som förbränningen av sådana bränslen innebär. Vi konsumerar idag ungefär 15 terawatt timmar per år.

Typ I. En civilisation av typ I är global. Den kontrollerar en hel planets resurser. Den konsumerar mängden energi som når planeten från dess närmsta stjärna. För vår planet rör det sig om 178 000 terawatt timmar. En civilisation av typ I får förmodligen en stor del av sin energi från solen, antingen via rymdbaserade eller landbaserade solkraftverk. En annan möjlig energikälla är fusion och fission. En civilisation av typ I har kapacitet till interplanetära resor och har förmodligen permanenta bosättningar på mer än en planet, men huvuddelen av befolkningen finns ändå på en hemplanet.

Typ II. En civilisation av typ II är interplanetär. Den kontrollerar ett helt solsystems resurser. Den konsumerar en stjärnas totala energimängd. Detta skulle kunna ske genom en så kallad “Dyson-svärm”, som är en svärm av rymdbaserade solceller som mer eller mindre täcker en stjärna. En civilisation av typ II återfinns runt flera stjärnor, men huvuddelen av dess bosättningar återfinns runt en stjärna. En civilisation av typ II kan bara förintas av en civilisation av typ III. Federationen i tv-serien Star Trek är en civilisation av typ II.

Typ III. En civilisation av typ III är galaktisk. Den utvinner en hel galax totala energiproduktion, det vill säga den sammanlagda energin hos hundratals miljarder stjärnor. En civilisation av typ III skulle kunna utvinna energi från kvarsarer, alltså från ackretionsskivan av material som dras in i galaktiska svarta hål. En civilisation av typ III kan konstruera megastrukturer i universum som är stora som planeter. The Reapers i dataspelet Mass Effect är en typ III-civilisation.

Kan mänskligheten någonsin bli en civilisation av typ III? Det finns fyra olika svar på frågan

1. Ja
2. Nej, vi förintar oss själva nånstans på vägen
3. Nej, samhället kollapsar och återuppstår i en ändlös cykel tills vår sol bränner sönder allt liv på den här planeten om 1-2 miljarder år.
4. Nej, samhällsutvecklingen stagnerar någonstans på vägentills vår sol bränner sönder allt liv på den här planeten om 1-2 miljarder år.
Jag tror att alternativ 3 och 4 är de minst sannolika. Varje gånge en kollaps sker finns det en stor risk att total förintelse inträffar, varje gång en civilisation uppstår så finns möjligheten att vi kan ta oss ur cykeln. Att cykeln skulle upprepas om och om igen i 1-2 miljarder år är osannolikt. Av samma skäl tror jag att stagnation över så långa perioder är osannolikt. Hundra, tusen eller tiotusen år kan jag tänka mig. Men ett samhälle som inte utvecklas på 100 miljoner år? Det tror jag inte är möjligt. Alltså återstår scenario 1 och 2. Kan vi undvika scenario 2? Ja, det tror jag. Men då måste vi börja ta alternativkostnaden av mänsklighetens undergång på allvar.

En Dyson Sphere är en hypotetisk megastruktur som omsluter en stjärna med solceller. Ytan på dess interiör skulle vara mycket stor.

Publicerad fredag, oktober 12th, 2012 i ekonomi.

2 kommentarer

  1. Erik J. skriver:

    Du skriver att: ”Vi konsumerar idag 15 terawatt energi per år.”

    Det gör vi inte. Watt är en enhet för effekt, inte för energi. Att mäta energi i watt är ungefär lika absurt som att mäta hastighet i kilogram eller temperatur i meter.

    Synd på ett annars intressant inlägg. Gör om, gör rätt.

  2. hej tack för rättelsen det ska förstås vara terawatttimmar per år.

Vad tycker du?