Vad skulle du göra med 100 miljoner?

Nästan alla vill ha mer pengar, och detta är för att de flesta vet att med pengar kan man uppnå sina mål mer effektivt. Många vill rädda världen, och engagerar sig för att världen ska bli bättre på olika sätt. Men få ställer sig frågan vad de skulle göra mer specifikt. De flesta av oss kommer inte att då möjligheten att faktiskt ställas inför det här problemet. Men det är en nyttig intellektuell övning. Hur kan jag rädda världen så mycket som möjligt för en given mängd pengar? Och hur mycket nytta kan jag generera?

Frågan är svårare än vad man kan tro. De senaste åren har skandaler präglat de etablerade filantropiska organisationerna. En kultur som präglas av slösaktighet med givares pengar är utbredd i många av de stora organisationerna. Dessutom är bristen på forskning om biståndets nytta på lång sikt upprörande bristfällig, även om detta håller på att korrigeras i skivande stund.

Två organisationer ägnar massor av ideellt arbete åt att utvärdera välgörenhetsorganisationer och den nytta de genererar per skänkt krona. Dessa organisationer heter Giving What We Can och GiveWell. De drivs av eldsjälar vars mål är att se till att resurser kanaliseras där de behövs som mest. Resurser som investeras i dessa organisationer kan öka vår kunskap om hur vi bör ordna våra investeringar. Så jag skulle börja med att bekosta ett par heltidstjänster hos varje organisation. Även om en del av deras arbete är överlappande och därmed redundant, är det värdefullt att ha två oberoende granskare på fältet. Välgörenhetsgrupper kan ofta bara absorbera en viss mängd pengar. Får de mer pengar än den mängden på en gång minskar organisationens förmåga att producera nytta för mer pengar ganska dramatiskt.

Enligt GiveWell är det mest kostnadseffektiva sättet att minska lidandet i världen att donera pengar till organisationen Against Malaria Foundation (AMF). Den här organisationen koncentrerar sig på en enda sak: att distribuera myggiftsimpregnerade malarianät i Afrika. Malaria är en fruktansvärd parasit. Den infekterar 225 miljoner människor varje år, av dem dör ungefär 1,2 miljoner. De som överlever får ofta livslånga hjärnskador och andra svåra handikapp. Malaria anses vara en av de främsta käpparna i hjulet för Afrikas ekonomiska utveckling. Myggnät är extremt billiga och ger ett mycket gott skydd i fem år. Enligt AMF kan de absorbera runt 10 miljoner USD var 6:e månad. Detta skulle leda till att en stor del av västra Afrika fick tillgång till myggnät. Förutom att det skulle rädda hundratusentals liv varje år, skulle dessa pengar generera massiv nytta i form av ekonomisk tillväxt där den behövs som mest.

Nummer två på GiveWells lista är den minst lika okända organisationen Schistosomiasis Control Initiative (SCI). Den här organisationen bekämpar tropiska sjukdomar som uppmärksammas väldigt lite. Dessa sjukdomar har gemensamt att de drabbar väldigt många (schistosomiasis smittar runt 200 miljoner människor per år, och av dessa lider runt 20 miljoner av svåra symptom) och är väldigt billiga att behandla. Ett enda piller för 50 öre kan skydda mot flera av de vanligaste sjukdomarna. Dessa piller kan administreras av skolfröknar, alltså behövs inte dyra västerländska läkare som vaccinerar folk på plats. Tropiska sjukdomar dödar sällan, men orsakar en serie symptom som orsakar väldigt mycket lidande och svåra hjärnskador. Ett av de främsta skälen till att barn hoppar av skolan i vissa delar av Afrika är just infektion av dessa sjukdomar. Detta leder till ökad fattigdom, analfabetism och arbetslöshet. SCI kan ta emot upp till 2 miljoner USD, och att detta skulle leda till att de kan behandla 6 miljoner människor till i Malawi, Moçambique och Senegal.

Giving What We Can är den andra organisationen som utvärderar bistånd, och rekommenderar även de AMF och SCI. De rekommenderar även organisationen Deworm the World (DtW), som också ägnar sig åt tropiska parasiter. De fokuserar på länder i centrala Afrika och Indien, och distribuerar samma typ av paraistdödande piller som SCI. De har hittils behandlat 37 miljoner barn.

Men dessa organisationer kan bara konsumera en del av de 100 miljonerna. Därför behövs fler organisationer och mer forskning som kan identifiera lågt hängande frukter i kampen mot mänskligt lidande. Men den forskning som finns bör också uppmärksammas i större utsträckning, inte minst av SIDA och andra biståndsorganisationer.

Publicerad onsdag, mars 7th, 2012 i etik, filosofi, moral, politik.

En kommentar

  1. Mycket intressant. Jag gillar att det på Giving What We Can även finns uppdelat i olika kategorier, kul om det utvecklades ytterligare. Jag tänker att även om du och dessa organisationer ger ett starkt argument för att man ska skänka pengar dit de gör mest nytta i QALYs per krona, så har folk andra, antingen mer känslobaserade eller bara annorlunda värderade, åsikter om vad de vill ge pengar till. Någon kanske exempelvis har ett särskilt intresse för Indien och skulle vilja ge till någon organisation som verkar där. Då vore det ju bra om man kunde guida dem till det mest effektiva projektet i Indien.

    En annan sak kan ju vara om man, som jag, bryr sig mycket om klimatfrågan. Där finns det ju en del win-win-arbete där man med samma peng kan rädda liv och minska utsläpp som bidrar till uppvärmning. Jag har sett clean cook stoves beskrivas som lågt hängande frukt där, för en billig penning kan man hjälpa fattiga till renare kokutrustning, vilket minskar hjärt- och lungsjukdomar samt minskar utsläpp av ”black carbon”, kortlivade men starka växthusgaser. Skulle vara intressant med en QALY-analys av detta. Ser att GWWC har en climate change-kategori men att de ännu inte rekommenderar någon organisation.

    Ytterligare en fråga som skulle vara intressant om det fanns med är familjeplanering och preventivmedel.

Vad tycker du?