Det mänskliga djurets börda

Ett av de vanligare argument som en transhumanist får höra är att man inte bör “leka gud”. Även om det är oklart vad det kan tänkas betyda så är det ganska uppenbart att den avel som vi utsatt djur för de senaste tvåtusen åren kan uttryckas i just sådana termer. Vi har format, korsat och påverkat arters utveckling på de mest extrema sätt. Men våra experiment och ingrepp i arters utveckling har alltid varit för att gynna våra intressen, aldrig för djurens egen skull. I den mån som djur har varit våra slavar och våra modifikationer av dem varit för att effektivare kunna utnyttja dem som sådana kan vi inte kalla dessa modifikationer som förbättringar “enhancements”.

Men en ökad förståelse för att vissa icke-mänskliga djur är medvetna individer med intressen, önskemål och förmåga till såväl njutning som lidande borde tillåta oss att överväga möjligheterna till Animal enhancement. Med animal enhancement menar jag samma sorts ingrepp som vi kallar för “human enahncement”, bara att det är på icke-mänskliga djur. Givet att djur har samma intressen som människor så bör animal enhancement vara vår moraliska skyldighet i den mån det är vår moraliska skyldighet att förbättra människor. Föreställ dig följande scenario:

Behandling: Du väntar barn, och får höra av läkare att ditt barn lider av en svår hjärnskada som kommer att reducera dess intellektuella potential så att det aldrig kommer att kunna bli smartare än en genomsnittlig schimpans Det finns dock en medicin, som kommer att höja ditt barns intelligens till normal människonivå. Det är tämligen uppenbart att du bör ta den här medicinen, allt annat lika.

Human enhancement: Du väntar barn, och får höra av läkare att ditt barn lider av en svår hjärnskada som kommer att reducera dess intellektuella potential så att det aldrig kommer att kunna bli smartare än en genomsnittlig chimpans. Det finns dock en medicin, som kommer att höja ditt barns intelligens till normal människonivå. Du börjar ta medicinen, men efter tre månader blir du kontaktas av läkarmottagningen. Ditt barn fick fel diagnos, den hade aldrig en hjärnskada. Men eftersom ditt barn fick medicinen så kommer dess intelligens att förhålla sig till en normal människas som en människas förhåller sig till en schimpans. Läkaren erbjuder dig att ta blytabletter, som kommer att orsaka en hjärnskada i ditt barn, på ett sätt som kommer att göra ditt barn normalbegåvat. Bör du ta blytabletterna, allt annat lika? Det är tämligen uppenbart att du inte bör göra det.

Animal enhancement: Din vän Kajsa väntar barn, och hennes barn kommer också att ha en intellektuella potential som motsvarar en genomsnittlig schimpans, eftersom hennes barn är en schimpans. Anta att vi kan ge Kajsa en medicin, som kommer att höja hennes barns intelligens till normal människonivå. Jag skulle vilja påstå att Kajsa har goda skäl att ta den här medicinen, allt annat lika.

Om det var riktigt för dig att öka ditt barns intelligens till en övermänsklig nivå, är det inte lika riktigt för Kajsa att öka sitt barns intelligens till en mänsklig nivå? Om vi accepterar “onaturlig” intelligens för människor, bör vi inte acceptera “onaturlig” intelligens för icke-mänskliga djur?

Argumentet för animal enhancement är samma som för human enhancement: om någon behandling gynnar mig till en rimlig kostnad, ger det mig goda skäl att vilja ha det. Om jag inte kan fatta beslut (om jag vore ett foster) så skulle det ge en tredje part goda skäl att ge mig den behandlingen. Det finns inga goda skäl till att vi skulle behandla djur annorlunda.

Vissa anser dock att djurs intressen inte väger lika tungt som våra. Enligt den här uppfattningen kan vi åsidosätta djurs intressen för att tillfredsställa en eller flera människors intressen. Vilka argument har jag att erbjuda de som förespråkar den här positionen? Det är mycket enkelt: vi skulle lära oss fantastiskt mycket om vi förbättrade djurs intelligens till den punkt att de kunde tala med oss på något sätt. Om ett icke-mänskligt djur kunde förklara hur den ser världen, från sin artspecifika perceptionsapparat skulle det ge oss större möjligheter att utforska icke-mänskliga arters psykologi. I förlängningen skulle våra kunskaper att kommunicera med extraplanetära livsformer kunna förbättras, en tillgång som kan visa sig ovärderlig för den mänskliga artens överlevnad.

Publicerad måndag, januari 31st, 2011 i etik, filosofi.

5 kommentarer

  1. Det är lätt att resonera utifrån ett fullständigt abstrakt perspektiv. Men världen är konkret. I den verkliga världen kommer alla dom här förmågeförstärkande medlen bara att kunna köpas av dom rika. Bot mot ärftliga sjukdomar kommer kanske att kunna ingå i det vanliga sjukförsäkringssystemet, men knappast operationen som gör en till geni.

    Därmed är de fullständigt meningslösa, eller värre, utifrån ett perspektiv som säger att det värsta onda som finns i världen just nu är den extrema ojämlikheten.

    Du får förstås ha ett nyliberalt perspektiv som säger att den rika har rätt att utnyttja sin rikedom på andras bekostnad, men säg det då!

  2. Abstrakta resonemang är inte alltid så lätta. Min förhoppning är att intelligensförhöjande mediciner ska vara tillgängliga för alla som vill ha dem och gynnas av dem, och att denna medicin ska bekostas solidariskt av landstinget. Skälet till att detta är realistiskt är att det inte kommer att vara en nettokostnad för samhället. Om fler är mer intelligenta kommer detta leda till stora vinster i ökad produktivitet, bättre forskning, förbättrad folkhälsa osv.

  3. Att tänka att man borde ta blytabletterna känns förvisso fel. Men ditt kedjeresonemang hjälper får mig snarare att tycka att man bör ta dem, än att det skulle vara rätt med animal enhancement: Jag tror inte en schimpans skulle bli lyckligare av att leva med mänsklig intelligens. Jag är tveksam till att en människa som intelligensmässigt förhåller sig till genomsnittsmänniskan som människa till schimpans gynnas av sin intelligens.

  4. @ manu: Vi kan inte veta om en chimpans skulle bli lycklig. Det finns bara ett sätt att ta reda på det: öka intelligensen på ett statistiskt säkert antal, och fråga dem. Det experimentet skulle vara långt minder oetiskt än de flesta andra experiment som icke-mänskliga apor utsätts för. Vi bör avgöra samma fråga vad gäller människor på samma sätt. Skillnaden borde förstås vara att eftersom människr kan förstå vad det innebär att öka sin intelligens på det här sättet så borde det bara provas på frivilliga. Jag skulle inte ha något emot att vara en sådan. I själva verket skulle jag gärna ge allt jag har i form av materiella tillgångar för att få en sådan behandling. Dessutom så kan en förändring vara bra för mig även om den inte gör mig lyckligare. Intelligensförbättring kan vara en sådan behandling.

    Här finns en jättespännande artikel om en professor som har lärt en hund en massa ord. http://bit.ly/gKzfOP

  5. Ja det har du nog rätt i, att det enda sättet att ta reda på det är att fråga dem. Jag är bara inte lika optimistisk, vad gäller animal såväl som human enhancement.

    Men visst, jag skulle inte kunna motstå en sådan behandling om jag erbjöds den. Men det är som de som vinner storpotten i lotto. De flesta blir rätt olyckliga efter ett tag. Men även med denna kunskap tror jag de flesta skulle tacka ja till att vinna.

    Jävligt coolt det där med hunden.

Vad tycker du?