Vad är transhumanism?

Transhumanism är ett sätt att tänka på om framtiden som förutsätter att den mänskliga arten i dess nuvarande form inte representerar slutet på vår utveckling utan är en relativt tidig fas. Formellt definierat är transhumanismen följande:

(1) En intellektuell och kulturell rörelse som hävdar möjligheten och önskvärdheten i att i grunden förbättra det mänskliga tillståndet genom tillämpat förnuft, särskilt genom att utveckla och göra vida tillgängligt teknologier för att eliminera åldrandet och att göra radikala förbättringar av mänskligt intellekt och fysiska och mentala förmågor.

(2) Studiet av konsekvenserna, löftena och de potentiella farorna av teknologier som kan få oss att övervinna grundläggande mänskliga begränsningar, och de relaterade studierna av etiska spörsmål som berör utvecklandet av sådan teknologi.

Transhumanismen kan ses som en vidareutveckling av humanismen, från vilken den delvis är härledd från. Humanister anser att människor är viktiga, att individer är viktiga. Vi är förvisso inte perfekta, men vi kan förbättra saker och ting genom att förespråka rationellt tänkande, frihet, tolerans, demokrati och omsorg för våra medmänniskor. Transhumanister håller med om detta men betonar även att vi har en potential att uppfylla. På samma sätt som vi använder oss av rationella medel för att förbättra det mänskliga tillståndet och världen kring oss, så kan vi använda dessa medel för att förbättra oss själva, den mänskliga organismen. I detta är vi inte begränsade av traditionella humanistiska metoder, som utbildning och kulturell utveckling. Vi kan också använda teknologiska medel som så småningom kommer att tillåta oss att gå vidare från det som vissa skulle anse vara “mänskligt”.

Det är inte vår mänskliga form eller detaljerna i vår nuvarande mänskliga biologi som definierar vad som är värdefullt med oss, utan snarare våra aspirationer och ideal, våra erfarenheter, och de sorts liv vi lever. För en transhumanist, så sker framsteg när fler människor blir mer förmögna att forma sig själva, sina liv, och de sätt på vilka de förhåller sig till andra i enlighet med deras djupaste värderingar. Transhumanister sätter högt värde på självbestämmande, och individers möjlighet att planera och välja sina egna liv. Vissa personer kan förstås, av vilka skäl som helst, välja att avstå från möjligheten att använda teknologi för att förbättra sig själva. Transhumanister strävar efter att skapa en värld i vilken autonoma individer kan välja att förbli oförbättrade och i vilken dessa val kommer att respekteras.

Genom den accelererande takten i teknologisk utveckling och vetenskaplig förståelse, så är vi på väg in i en helt ny fas i den mänskliga artens historia. I en relativt snar framtid, kan vi konfrontera möjligheten till en riktig artificiell intelligens. Nya former av kognitiva redskap kommer att byggas som kombinerar artificiell intelligens med gränssnittsteknologi. Molekylär nanoteknologi har potentialen att tillverka ett överflöd av resurser för var och en och ge oss kontroll över de biokemiska processerna i våra kroppar, något som möjliggör oss att eliminera sjukdom och ofrivilligt åldrande.

Teknologier som hjärn-maskingränssnitt och neurofarmakologi kan bredda den mänskliga intelligensen, öka det känslomässiga välbefinnandet, förbättra vår kapacitet för långsiktiga åtaganden till livsprojekt eller älskade, och till och med multiplicera räckvidden och intensiteten av möjliga emotioner.

På den mörka sidan, erkänner transhumanister att några av dessa kommande teknologier kan potentiellt orsaka stor skada för mänskligt liv, till och med existensen av vår art kan vara hotad. Att sträva efter att förstå dessa faror och arbeta för att förebygga katastrofer är en väsentlig del av den transhumanistiska agendan.

Transhumanismen är på väg in i kulturens mittfåra idag, när allt fler vetenskapsmän, vetenskapligt kunniga filosofer och samhällsvetare börjar ta de möjligheter som transhumanismen omfattar på allvar.

Original: The Transhumanist FAQ Översatt av Karim Jebari och Linus Petersson.

Publicerad måndag, december 20th, 2010 i etik, moral.

8 kommentarer

  1. När jag läser ”den mänskliga arten i dess nuvarande form inte representerar slutet på vår utveckling utan är en relativt tidig fas” så började jag leta efter (men hittade inte) ett citat från Marx där han hävdar att den kommunistiska revolutionen gör slut på människans förhistoria, och att mänsklighetens verkliga historia börjar. Får fortsätta att leta. Hur den verkliga historien ser ut spekulerade han, som god marxist, inte över. Men kanske den nya teknologin som transhumanisterna studerar kan ge några nycklar till framtiden.

    Ett läge ”när fler människor blir mer förmögna att forma sig själva, sina liv, och de sätt på vilka de förhåller sig till andra i enlighet med deras djupaste värderingar [och där det finns utrymme för] självbestämmande, och individers möjlighet att planera och välja sina egna liv” låter faktiskt som de tidiga ideer som Marx framförde på 1840:talet. Med den industriella och vetenskapliga utvecklingen kommer sådana medel att skapas att varje människa får möjligheter att förverkliga sig själv.

    Fascinerande perspektiv, bra om medlen hamnar i rätt händer men skrämmande om nuvarande eliter skall lägga beslag på dem för egen del. Då blir frågan: hur för man ut det här i debatten, hur gör man politik av det i dagens slafsiga politiska klimat? Eller är det kanske de här perspektiven som skulle kunna ge friska injektioner till debatten?

  2. Tillägg till föregående. I ”Inledningen” till boken ”Till kritiken av den politiska ekonomin” skriver Marx följande:

    ”De borgerliga produktionsförhållandena är den samhälleliga produktionsprocessens sista antagonistiska form, antagonistisk inte i betydelsen av individuell antagonism utan en antagonism, som uppkommer ur individernas samhälleliga levnadsbetingelser, men de produktivkrafter, som utvecklas i det borgerliga samhällets sköte, skapar samtidigt de materiella betingelserna för lösandet av denna antagonism. Med denna samhällsformation slutar därför det mänskliga samhällets förhistoria.”

    Man får väl logiskt tänka sig att förhistorien leder till historia, även om texten inte uttryckligen säger det? Blir den historien transhuman?

  3. En ruggig utveckling tycker jag. Idag lever dom rika lite knappt dubbelt så länge som dom fattiga. I den transhumana drömmen skulle de väl leva tre gånger så länge eller mer. Det finns något betryggande i att det finns en gräns för vad man kan köpa sig till, det gör att ojämlikheten inte kan bli hur stor som helst.

    Transhumanism är en tendens som florerar bland världens överklass. Majoriteten har mer trängande behov att brottas med.

  4. PS. Här finns en vältalig argumentation från Dag Hammarskjöld Foundation för varför transhumanism är en politik för ökad ojämlikhet: http://www.dhf.uu.se/pdffiler/DD_52/Development_Dialogue_52_art8.pdf

  5. Question: there’s a word that begins with c and is a nasty epithet for female genitalia, and, sometimes, for women themselves. Except in England, where it’s just a general insult and lacks a gender component. Would it be OK for British people in a feminist space to use this c word, because where they come from it’s not a gendered insult? I don’t think so. Similarly, I think that your “California” argument is an explanation but not an excuse. Gender-specific language can be exclusive, especially on the internet. Gender-neutral language is more inclusive, so, generally, I think that we should prefer it.

  6. I agree 100% with you on both the abortion rules and helmets. Actually, I have a helmet here, but no motorcycle.I know of a preemie born at 6 months who is a healthy normal teenager, so I might have a problem with late term abortions. If a woman cannot decide for 6 or 8 months whether they want an abortion, I think that is a problem.  Chuck W

  7. Dear JackaThanks for your recommendation. I love reading and will certainly get Naomi Klein’s ”Shock Doctrine.”It will also be good to read that not all men are evil.All the best to you.B ob

  8. Creditar ao marqueteiro a queda do José Serra é ignorar a capacidade eleitora do povo paulistano. A grande verdade é que o Serra 'morreu' politicamente depois da derrota de 2010 e da exploração da famosa carta renúncia. O eleitor não gosta de perdedor e pior idoso. Lamentavelmente hoje em dia no Brasil, cara mais velho é lixo. Não existe marqueteiro que de jeito nisso.

Vad tycker du?