Vad är ”hederskultur”?

I dagarna används begreppet ”hederskulturobehindrat av de flesta. Men vad betyder det, och är det ett problem som är universellt, som Gudrun Schyman tycks argumentera för, eller är det begränsat till ett fåtal kulturer i Mellanöstern? Låt oss börja med att definiera det vi talar om.

Eftersom det tycks vara en öppen fråga huruvida hederskultur är nödvändigtvis förenad med Mellanösterns kulturer så kan vi inte definiera begreppet i termer av etnicitet. Vi bör således finna en definition som är färgblind, och sedan, med hjälp av empiriska data avgöra huruvida en viss grupp människor kan sägas vara en del av en hederskultur.

Det sätt på vilket begreppet hederskultur används antyder att det skulle röra sig om attityder av djupt förakt, fruktan och hat mot kvinnor. Hederskulturen ämnar att med fysiskt och psykiskt våld knäcka kvinnors vilja att vara självständiga personer, med en egen sexuell identitet och med individuella rättigheter att välja sina liv. Hederskulturen betonar också hypermaskulina värderingar, som rätten att utöva våld utanför lagen, att mannen i detalj ska kunna kontrollera kvinnor i sin närhet samt ett oförsonligt hat mot homosexuella och transpersoner. Hederskulturen kan ta sig mer moderata uttryck i former av implicita signaler av ogillande av vissa handlingar, till exempel att kvinnor träffar och umgås med män som de inte är gifta med, men dess mest konkreta och extrema uttryck är våldet, och i slutändan mord. Kvinnomisshandel, kvinnofridskränkning, barnmisshandel och hustrumord är hederskulturens modus operandi, kan man säga. Rimligen kan man därför använda sig av statistiken för kvinnomisshandel, där nära 80% sker av någon för kvinna bekant, som en indikator för hur utbredd hederskulturen är i en given grupp.

Om denna definition är riktig kan man dra följande slutsatser.

1. Hederskulturen var mycket utbredd i Sverige under stora delar av 1900-talet, och fortsätter att vara det.
2. Givet misshandelsstatistiken (BRÅ) så är svenskar av utomeuropeiskt ursprung överrepresenterade i kvinnomisshandelsstatisktiken.
3. Men om vi korrigerar för socioekonomisk status (arbetarklassmän tycks misshandla närstående kvinnor oftare än medel- och överklass) så försvinner nästan hela diskrepansen.
4. Finland, som i princip saknar utomeuropeiska invandrare, hade ungefär lika många fall av kvinnomisshandel som Sverige.
5. Att kvinnomisshandel tycks förekomma i alla kända kulturer, i varierande utsträckning.

Alltså:
* Tycks hederskulturen inte begränsar sig till kulturer från Mellanöstern
* Tycks det finnas en tämligen betydande hederproblematik bland etniska svenskar

Dessutom är det tydligt att hedersproblematiken i etniskt svenska och finska hushåll förvärras av kraftig alkoholkonsumtion. Ökad alkoholkonsumtion leder till fler fall av kvinnomisshandel, våldtäkt och möjligen också hedersmord. Att därför inkludera alkoholpolitiken i vår diskussion om hederskulturen ter sig därför naturligt.

Uppdatering: Anders R Olsson är inne på samma spår i DN Debatt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Jan Wiklund skriver:

    Men det där var ju en halvsanning, och sånt ska väl inte en filosof nedlåta sig till… Att det behövs sprit för att de nordiska hederskulturerna ska blomma ut visar en sak: att de är tillbakaträngda. Givetvis råder patriarkala strukturer här också, men det är inget mot vad de gör i – ska vi säga ”de gamla, icke-industrialiserade jordbrukskulturerna”, så beskyller man ingen orättmätigt.

    Det är alldeles sant att det inte är något som hör ihop med östra Medelhavet. Mord på kvinnor som inte lydde gubbarna var vanligt i Italien till i slutet på 1800-talet och i Spanien till mitten av 1900-talet. I Indien mördar familjerna sönernas fruar för att komma över hemgiften, och hindufundamentalisterna slåss för rätten att bränna änkor. Förtrycket av kvinnor började med jordbruket och staterna, försäkrar Gerda Lerner, och det är rimligen mer fastgrott i de gamla jordbruksländerna från Medelhavet till Kina än någon annanstans. I de europeiska delarna av gamla jordbruksbältet trängdes det tillbaka först med industrialismen och uppbygget av allomfattande domstolssystem.

  2. Sune Fowelin skriver:

    Nu blandar du ihop hederskultur med kvinnomisshandel. Det sistnämnda finns i många kulturer och är sannolikt – som Du nämner – delvis beroende av alkoholkonsumtion.

    Hederskultur som vi vardagslag tänker på finns i många kulturer men är dels vanligare i kulturer som inte accepterar alkohol, dels utövas detta i lika stor omfattning av kvinnorna i samhället som männen (trots att det nästan alltid män som agerar vid bestraffning av brott mot hederskulturen).

    Hederskulturen är också – till skillnad från kvinnomisshandel – socialt accepterad i den kultur som föder den.

Vad tycker du?