Klimatfrågan: vad staten bör göra

Egentligen är det mycket enkelt. I teorin. Den fria marknaden förmår inte att prissätta utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Därför bör staten sätta ett pris på dessa utsläpp. Vi kan kalla priset för koldioxidskatt, klimatavgift eller vad ni vill. Men det mest rationella sättet att snabbt, effektivt och billigt minska utsläppen av växthusgaser är att höja kostnaden för dessa gaser.

Klimatförnekare och industrins lobbyister menar att det kostar väldiga summor att fixa klimatet. De syftar på de strategier som nu tillämpas av många länder, nämligen att subventionera energilösningar som är ekonomiskt olönsamma. Men att införa en koldioxidskatt kostar ingenting rent samhällsekonomiskt. Och om den gjordes omsättningsneutral, det vill säga om staten delade ut den till folket som en inkomstskattesänkning, så skulle den inte kosta oss medborgare någonting heller. Eftersom koldioxidskatten skulle vara en ”platt” skatt, det vill säga en skatt som drabbar alla i lika hög grad, oavsett om man är rik eller fattig, så bör den delas ut i form av en ”platt” skattesänkning, eller ett platt skatteavdrag. Detta innebär att alla med skattepliktig inkomst skulle få samma skattesänkning i kronor.

Men det måste vara en kraftig höjning av över hela linjen. Hittills har bilister beskattats kraftigt, samtidigt som jordbruket, flyget och fisket har kommit betydligt lindrigare undan. Importerad kolkraftsel har inte heller burit sina kostnader. Idag är skatten på bensin och vissa andra utsläppskällor 1 kr/kg CO2-e. Denna nivå bör alltså även omfatta andra näringar. En rimlig nivå är en fyrdubbling av dagens beskattning, eller 4 kr/kg CO2-e. Denna nivå skulle ge ett bensinpris på ungefär 25-7 kr/liter, vilket är den nivå som SIKA föreslår för att uppnå regeringens klimatambitioner. Inga undantag bör göras från skatten. Här kommer det svåra. Politiskt sett innebär det att vissa särintressen som alltid behandlats med silkeshandskar kommer att känna smärta. Exempelvis flyget. Resor till Asien skulle bli så dyra att knappt någon skulle ha råd med dem. Åtminstone inte varje år. Räkneexempel: resa tur & retur Bangkok-Arlanda (direktflyg) = 2640 kg CO2-e, *4 = 10560 kr i klimatskatt.

Kött skulle också bli dyrt, särskilt nötkött. Kor har ju som bekant en väldigt bisarr mage som producerar enorma mängder av en av de värsta växthusgaserna, metan. Varje kilo nötkött motsvarar 20 kg CO2-e. Så det blir väldigt dyrt om köttet ska beskattas likadant som bensinen. Det vill säga om inte någon smart bonde kommer på ett effektivt sätt att fånga upp metanet och använda det för uppvärmning. Många skulle också tvingas skrota sina gamla bensintörstiga bilar. Vilket ju är tanken, att de som verkligen behöver åka bil ska göra det så snålt som möjligt. Men en koldioxidskatt skulle stimulera tillväxten av vindkraftsindustrin. Redan med 30 USD/ton CO2-e är vindkraft lönsammare än kol, enligt IEA. Med en stabil skatt finns det inget som kan hindra en långsiktig och snabb expansion av vindkraftskapaciteten. Dessa skulle kunna ge massor av jobb till friställda inom industrin.

Många av dessa förslag kommer att kräva stora omställningar i våra liv. Men eftersom skatten skulle enligt denna modell betalas tillbaka till skattebetalarna skulle många få ökad köpkraft. Vissa saker skulle relativt denna ökade köpkraft bli mycket billigare, medan andra saker skulle bli dyrare. Det smarta med koldioxidskatt är att ”rätt” saker (ur klimatsynpunkt) skulle bli dyrare. De flesta tjänsterna skulle bli, relativt sett, billigare. Inom tjänstesektorn skulle alltså många arbetstillfällen skapas. Tusentals människor skulle kunna anställas för att isolera fastigheter och öka energieffektiviteten i elnät och annan infrastruktur.

Vad mer kan staten göra, förutom att höja koldioxidskatten och låta alla sektorer dela på bördan? Staten bör göra det den annars gör, fast med en grön profil. I Sverige är det staten som bygger infrastruktur. Detta bör staten fortsätta med, men bygga den infrastruktur som kommer att efterfrågas av människor som måste betala ca 25-7 kr/liter bensin. Alltså inga nya vägar. Vägverkets budget bör minskas till det som de behöver för att säkerställa underhåll och säkerhet på befintliga vägar. Samtliga statliga anslag till kommuner och landsting för nya vägar bör för tillfället frysas. Samtidigt bör stora satsningar göras i spårbunden infrastruktur, samt i de kommuner där sådan är svår att bygga, bussar. Banverket bör få stora ökningar av sin budget. Snabbspårvägar bör byggas över hela landet. Spårvagnar och tvärbanor bör byggas i alla stora och medelstora städer.

Staten subventionerar idag flygplatser och flygtrafik med många miljoner kronor. Staten subventionerar bränsle för fiskeindustrin, jordbruket och andra näringar som är energiintensiva. Dessa subventioner bör slopas.

Staten äger idag ett företag som investerar hundratals miljarder i kolkraft. Företaget heter Vattenfall och trots omfattande försök till att framstå som klimatvänligt så fortsätter företaget att bryta och bränna brunkol, den giftigaste och värsta fossila kraftkällan som finns. Staten kan och bör förbjuda Vattenfall att investera ett enda öre till i brytning, förbränning och distribution av kol och kolkraftsel. Förhoppningsvis kan detta få Vattenfall att investera motsvarande summa i vindkraft, som är (om externa kostnader tas med i beräkningen) billigare, säkrare, och mycket mer samhällsekonomiskt lönsamt.

Staten bör tillåta forskning kring och byggandet av kärnkraftverk, men göra det klart att man inte avser att ge kärnkraftsindustrin ett enda öre i subventioner. Så som kostnadsläget ser ut idag är privata investeringar inte sannolika, men vi måste vara öppna för möjligheten att kärnkraften kan vara en lösning på klimatfrågan i ett perspektiv på 20-30 år.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Publicerad tisdag, februari 24th, 2009 i ekonomi, klimatet, politik.

En kommentar

  1. Zeke Varg skriver:

    Om du gjort läxan något bättre hade du vetat att industrin ägs av the big banks som också äger oljebolagen och IPCC med flera korrupta instanser.

Vad tycker du?