Är kärnkraften lönsam?

Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg som väckte oväntat mycket debatt, vilket alltid glädjer mig. Det som var särskilt positivt var att kommentarerna utmanade centrala påståenden i mitt inlägg. En kommentator påstod att jag ljög. Det stämmer inte att jag ljög, däremot stämmer det att jag borde ha gjort min läxa bättre. Större delen av sagda inlägg var baserat på referat av en intervju med debattören Amory Lovins i radiopodcasten Democracy Now. Det visade sig att debattören som jag förlitade mig på representerade en tämligen avvikande syn på kärnkraften och dess eventuella lönsamhet. Detta var kommentatorerna snara att påpeka. Så jag har nu läst på bättre, vilket inte varit helt lätt. Mängden bloggar och lobbyister som febrilt lägger fram uppgifter som kan kännetecknas som opålitliga finns i överflöd. Både kärnkraftsmotståndare och kärnkraftsindustrins lobbyister verkar vara de som producerar mest material i detta ämne. Tidningsartiklar visade sig också sakna trovärdighet, då de i de allra flesta fallen var baserade på intervjuer med antingen en kärnkraftsmotståndare eller en kärnkraftslobbyist.

Slutligen hittade jag en studie som utförts av en av världens mest aktade institutioner för naturvetenskaplig forskning, Massachussets Institute of Technology (MIT). Studien, som är en interdisciplinär sådan, har letts av PROFESSOR JOHN DEUTCH och PROFESSOR ERNEST J. MONIZ. Nöjd med att ha funnit en pålitlig källa satte jag mig ned och läste för att för er kunna delge mina slutsatser i frågan om kärnkraftens eventuella lönsamhet. Detta är vad jag har kommit fram till.

Studien jämför tyvärr inte kärnkraftens kostnader med förnyelsebar energi, så som vind och sol, utan med kol och gas. Enligt studien måste vi ha i åtanke tre saker när vi studerar möjligheterna för framtida investeringar i kärnkraft.

(1) Samtliga kärnkraft som fanns i bruk 2003 har byggts av statliga företag eller av privata monopolföretag i en reglerad marknad, ofta med statliga garantier. Dagens energiföretag i EU och USA verkar på en avreglerad marknad och måste därmed vara lönsamma i förhållande till alternativa energikällor för att kunna byggas. Kärnkraftverk måste helt enkelt vara konkurrenskraftiga. Eftersom kostnader som en eventuell försening eller tekniska problem kan orsaka inte längre kommer att täckas av staten är det investerarna som måste ta kostnaden för den risken. Det innebär att den osäkerhet som hittills omgärdat en investering i ett nytt kärnkraftverk har av många potentiella investerare bedömts som större än den risk som ett kolkraftverk innebär. (37-38)

(2) De kärnkraftverk som byggdes i USA och Europa på 80- och 90- talet blev väldigt kostsamma. Dessa kostnader överskred i många fall budgettaken ordentligt. I flesta fallen var orsakerna förseningar i tillståndsprocessen, krav på omdesign av faciliteterna, brister i byggledningen och problem i kvalitetskontrollen. Alltså finns det stora svårigheter att göra pålitliga prognoser över kostnader på framtida kärnkraftverk. Även om drifttiden har ökat rejält sedan 90-talet till 90% år 2001 så har många verk haft betydligt sämre drifttider. Om man beaktar de verk som av olika skäl stängts i förtid så är det långt under 90%. (38)

(3) Även om en investering i kärnkraft kan se attraktiv ut på pappret kan saker som tillståndsprövning, lokal opposition, krav kring hanterandet av kylvatten och andra svårförutsägbara element kraftigt påverka kostnaderna för ett kärnkraftverk, och är särskilt svåra att bära för investerare på en avreglerad energimarknad. (38)

Studien konstaterar även att kärnkraftverk är relativt lönsammare i Europa än i USA, eftersom kol och gas är relativt dyrare här. Studien utgår från kostnaderna för existerande kärnkraft men antar att driftkostnaderna kommer att vara 25% lägre än de genomsnittliga kärnkraftverket i USA de senaste åren. Detta eftersom framtida investeringar kommer att prioritera lönsamhet och effektivitet i än större grad än tidigare.

Studien gör sedan en kostnadsjämförelse med fossila alternativ till kärnkraft och konstaterar att även under antagandet att nya kärnkraftverk kan byggas till en lägre kostnad och med lägre underhållskostnader än de verk som byggdes på 90-talet, så är kärnkraft så mycket dyrare än gas och kol att investerare inte kommer att satsa på kärnkraft i en avreglerad elmarknad (40-41).

"The bottom line is that with current expectations about nuclear power plant construction costs, operating cost and regulatory uncertainties, it is extremely unlikely that nuclear power will be the technology of choice for merchant plant investors in regions where suppliers have access to natural gas or coal resources. It is just too expensive. In countries that rely on state owned enterprises that are willing and able to shift cost risks to consumers to reduce the cost of capital, or to subsidize financing costs directly, and which face high gas and coal costs, it is possible that nuclear power could be perceived to be an economical choice."

Däremot, konstaterar studien, kan skatter på koldioxid förbättra lönsamheten för kärnkraftverk. Om kolkraften får bära sina kostnader så kan det finnas en framtid för kärnkraft. Men det skulle krävas, enligt studien, koldioxidskatter på 100-200 USD/ton CO2 för att kärnkraft skulle vara lönsamt (42). Eftersom studien inte funderat över vindkraft kan vi inte veta om vindkraft skulle vara mer lönsamt med skatter på den här nivån, men det kan man inte direkt utesluta. Studien påpekar också att med koldioxidskatter på den nivån kan även kan göra så kallad "clean coal" (CCGT) lönsam. Denna teknik går ut på att fånga in koldioxid från kolförbränningen och lagra den under jord. Denna teknik är ännu på prototypstadiet, och vi vet ännu inte så mycket om hur lönsam den kan bli. Men det står klart att de höga skatter på kol som kärnkraften kräver skulle även göra CCGT till ett realistiskt alternativ.

Studien finns här

Publicerad tisdag, september 30th, 2008 i ekonomi, klimatet.

Vad tycker du?