Om skatt och subventioner på drivmedel

Bensin och andra fossila drivmedel subventioneras för mer än halva världens befolkning. Argumenten, som återkommer på våra breddgrader för skattesänkningar på fossila drivmedel, är de följande:

1. De fattiga drabbas hårdast av ökade drivmedelskostnader.
2. Kostnadsökningen spär på inflationen.

Båda argumenten är riktiga, men bristfälliga. Visst drabbas fattiga glesbygdsbor av bensinskatten, särskilt där det är omöjligt att bygga en kostnadseffektiv kollektivtrafik. Men drivmedelssubventioner respektive skattesänkningar är ett ineffektivt sätt att bekämpa fattigdomen på. Större delen av subventionerna respektive skattesänkningarna går till en realtivt välmående medelklass i tätorter, där kollektivtrafiken ofta är väl utbyggd eller har stor potential. I utvecklingsländerna är tendensen ännu tydligare. Här går 42% av subventionerna till den rikaste femtedelen, medan den fattigaste femtedelen endast får 10%, enligt en studie utförd av IMF. Detta beror på att de allra fattigaste inte har råd med vare sig bil eller bensin. Ett mycket bättre sätt att öka jämlikheten i samhället är att minska momsen på saker som alla köper, oavsett om man är stadsjeppägare eller bussresenär, och det är mat. Varje gång någon köper potatis och lök måste man betala 6% av priset till staten. Det är absurt med tanke på hur mycket man redan betalat i inkomstskatt.

En invändning mot detta resonemang är att det är en väsentlig skillnad mellan att minska beskattningen och öka subventioner. Där subventioner rubbar marknaden för skattesänkningar en vara närmare sitt marknadsvärde. Ytligt sett är denna invändning förstås riktig. Men då har man inte tagit hänsyn till de kostnader som drivmedel orsakar, som inte betalas vid pumpen. Förbränning av drivmedel orsakar utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar. Dessa föroreningar kostar samhället pengar, antingen i försämrad folkhälsa, saneringskostnader eller de kostander en global uppvärmning kan medföra. Den som inte betalar skatt på drivmedel betalar inte för dessa ”osynliga” kostnader. Alltså är drivmedel som är skattebefriat i själva verket subventionerat. Trots att Sverige har en relativt hög drivmedelsskatt är den för låg i ljuset av det vi vet att klimatförändringarna kan kosta. Trots att skatten är relativt hög är den så pass låg att det är rimligt att beteckna den som en subvention, eftersom den knappast återspelgar kostnaderna för klimatförändringarna. Alltså är skattesänkningar på drivmedel identiska med ökade subventioner.

Det andra argumentet är också riktigt. Prisökningar på drivmedel innebär ökade kostnader för vanligt folk, vilket kan starta eller förvärra en otyglad inflationsspiral. Men detta beror på hur man från politiskt håll kompenserar en ökning folks kostnader för drivmedel. Om man inte gör någonting är resultatet att löntagare kräver kompenation från sina arbetsgivare, vilka i sin tur sannolikt lämpar över kostanderna på konsumenterna. I bästa fall tar aktieägare en del av kostnaderna i minskade vinstmarginaler. Men detta sker inte i kapitalistiska marknadsekonomier om en prishöjning är möjlig. Eftersom konkurrensen i praktiken sällan är tillräckligt hård, innebär ökade lönekrav nästan alltid ökade priser och därmed ökad inflation. Staten kan och bör ingripa i denna onda spiral, genom att kompensera för skattehöjningar eller slopade subventioner på drivmedel med skattesänkningar på inkomst. Enligt det förslag som jag diskuterat i tidigare inlägg, sker denna kompensation genom ett avdrag på inkomstskatten som är platt. Det innebär att varje person med inkomst får samma skattereduktion i kronor, inte i procent. Detta förslag skulle ha fyra mycket goda konsekvenser.

1. Det skulle kompensera folk för ökade kostnader på ett inflationshämmande sätt.
2. Det skulle vara en kraftfull jämlikhetsreform.
3. Det har inga negativa marginaleffekter, alltså man har fortfarande samma ekonomiska incitament att jobba mer. Dessutom så får personer utan inkomst t ex studenter och hemmamödrar starka incitament att skaffa sig en.
4. Det skulle öka det folkliga stödet för kraftiga höjningar av skatten på drivmedel.

Publicerad torsdag, juni 19th, 2008 i ekonomi, klimatet, politik.

Vad tycker du?