Om klimatet och ekonomin

DN: s samhällsekonomiske analytiker Johan Schück skriver ännu en analys i dagens DN där han argumenterar för att Sverige inte behöver göra några större begränsningar av växthusgaserna. Hans resonemang må vara ekonomiskt korrekt, men han missar dessvärre huvudpoängen. Schück menar att eftersom minskningarna av växthusgaser i Sverige är relativt kostsamma jämfört med minskningar i länder som t ex Bulgarien och Rumänien, så bör Sverige invänta att andra sänker sina utsläpp innan man kan acceptera ytterligare krav på minskningar i vårt land. Mina invändningar mot Schücks resonemang de följande:

1.Även om det är billigare att minska utsläppen i t ex Bulgarien än i Sverige i absoluta tal, så innebär det inte att det är billigare i förhållande till landets BNP. Detta relevant eftersom landets BNP ger oss en fingervisning om hur mycket samhället kan kosta på sig att genomdriva en klimatanpassning av ekonomin och infrastrukturen. Trots att åtgärderna som t ex Bulgarien kan genomföra är billiga i absoluta tal, så kan de visa sig vara skadliga för Bulgariens ekonomi på ett sätt som dyrare åtgärder inte nödvändigtvis inte är skadliga för den svenska ekonomin. Denna invändning är givetvis inte konklusiv, det kan ju visa sig att i just fallet Bulgarien, så är det också relativt billigare att genomföra klimatbesparingar där. Min poäng är istället att frågan om "var det är billigast" ofta är mer komplex än vad Schück antyder att den är.

2.Klimatfrågan är inte enbart en ekonomisk fråga, det är också en i allra högsta grad moralisk fråga. Vissa länder har under mer än ett sekel släppt ut mängder av växthusgaser, och därmed kunnat bygga upp en stabil infrastruktur och moderna välfärdssamhällen. Detta har skett genom att vi kunnat utnyttja utvecklingsländernas "klimatresurser". Om det är några som bör betala för dessa resurser så är det de länder som har förbrukat dem, främst Tyskland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien och Ryssland. Men även Sverige har under relativt lång tid (jämfört med Bulgarien) använt fattigare länders klimatresurser. Alltså bör vi genom att ta på oss en relativt stor klimatbörda kompensera fattigare länder för att de ska kunna bygga upp sin infrastruktur.

3.Detta implicerar inte att vi behöver genomföra alla besparingar inom våra gränser. Precis som Schück antyder så vore det ekonomiskt vansinnigt att betala 1000 kronor för ett ton koldioxid när vi kan betala 10. Det vore klokt att upprätta en nationell plan för internationella klimatåtgärder, med noggranna uträkningar så att varje skattekrona används bäst. Det viktiga är inte var minskningarna utförs, det viktigaste är vem som betalar för dem, något som Schück borde hålla med om. Och han borde också hålla med om att Sverige, tillsammans med Tyskland och andra länder i EU-15 borde betala en ansenlig mängd av de nya EU-ländernas, och andra fattiga länders klimatanpassning.

Publicerad fredag, mars 28th, 2008 i Allmänt.

Vad tycker du?