Japans krigsbrott

Under andra världskriget kidnappade japansk militär och polis uppskattningsvis 200 000 koreanska kvinnor i åldrarna 10- 30 år. Dessa hölls under bestialiska förhållanden som sexslavar för att tillfredsställa de japanska soldaternas sexuella behov. Kvinnorna misshandlades, torterades, svalt och utsattes för aborter utan bedövning. Upp till 50 våldtäkter per dag kunde vissa kvinnor utsättas för. Det rör sig sannolikt om världshistoriens mest omfattande massvåldtäkt och ett krigsbrott som i sitt graverande allvar kan jämföras med Förintelsen. Att den varit så nedtystad är förbluffande. Nu har tre överlevande kvinnor vittnat i USA om illdåden och kräver en offentlig ursäkt, en sådan har nämligen ännu inte getts.

Även om Japan tidigare har erkänt att övergreppen inträffat, har de inte fullt erkänt sin skuld i frågan, utan skyllt ifrån sig. Den japanska regeringen bildade 1995 en privat fond som under diskreta förhållanden pytsat ut en del pengar till överlevande, men inga officiella ursäkter eller officiell kompensation har getts. Förekomsten av japanska övergrepp mot civilbefolkningen i de av Japan ockuperade områdena förnekas av oficiell japansk historieskrivning.

Att Japans utrikesminister nyligen ansåg att vittnesmålen var “inte baserade på objektiva fakta” visar på den arrogans och likgiltighet som japanska politiker uppvisar inför sin skuldtyngda historia.

Dessa fakta aktualiserar kraven som ställdes 1990, då övergreppen först blev kända, av en organisation kallad Korean Council for the Women Drafted for Military Sexual Slavery by Japan. Kraven var, och är, de följande:

  1. Att Japan ska erkänna sin delaktighet i systematiskt och organiserat sexuellt slaveri i Korea under andra världskriget.

  2. Att Japan ska ge de överlevande och dess familjer en offentlig ursäkt.

  3. Att en utredning ska tillsättas för att klarlägga vilka som var ytterst ansvariga och den fulla vidden av övergreppen.

  4. Att en helgedom upprättas till offrens minne.

  5. Att offren och deras familjer ska bil kompenserade i enlighet med de föreskrifter som den internationella rätten föreskriver för offer för krigsförbrytelser.

  6. Att förekomsten om dessa övergrepp lärs ut i historieundervisningen och blir en del av den offentliga historieskrivningen i Japan.

Jag ser dessa krav som mycket modesta och rimliga, med tanke på brottens omfattning och fruktansvärda karaktär.

Artikel i Korea Herald

Artikel i Washinton Post

Publicerad onsdag, februari 21st, 2007 i Allmänt.

Vad tycker du?