Elitskola är en förutsättning

Socialdemokraternas ordförande i utbildningsutskottet kritiserar i DN idag regeringens planer på att skapa en kunskapsintensiv skola. Hon uttalade att förslaget avser att skapa en "elitskola". Framförallt kritiserade hon regeringens förslag att personer med arbetslivskompetens inte längre ska få tillträde till högskolestudier om de saknar grundläggande behörighet, det vill säga G i matematik, svenska och engelska.

Socialdemokraternas uttalande visar att de ännu inte insett problemen i den tidigare regeringens djupt problematiska utbildningspolitik. Det hela måste betraktas ur en internationell konkurrenssynvinkel.För varje år förlorar EU i konkurrenskraft mot länder i Asien, där tillväxten allt mer kommer att drivas av kunskaposintensiva företag. Våra elever måste helt enkelt anstränga sig hårdare om de ska kunna konkurrera på en global marknad. Det är inte bara låglöneföretag som nu hittar kompetensen utomlands, det är även sådana företag som söker efter kemister, biologer och ingenjörer som nu söker sig utomlands för att finna begåvad arbetskraft. Sådan är nämligen allt mer sällsynt i Sverige.

Problemet ligger i, som Leijonborg konstaterar, den svenska flumskolans brist på incitament för elever som anstränger sig. Detta leder i sin tur till att stor del av universitetsutbildningarna måste ägnas åt repetition av gymansieskolans matte, vilket tar resurser från den högre utbildning som kan bli vår konurrensfördel.

Incitament måste ges så att fler klarar sina gymnasiestudier på tre år, att fler läser vidare direkt efter gymnasiet, att fler läser språk och marematik, och att det ska löna sig att vara en plugghäst. Och jag har ingen aning om hur skolverket kan godkänna det absurda utbudet av tramskurser som florerar idag i gymnasieskolan.

Publicerad onsdag, februari 21st, 2007 i Allmänt.

Vad tycker du?