Om akademisk frihet

Våra universitet kan ibland för den breda allmänheten upplevas som ett akademiskt reservat där forskare kan i trygghet utveckla vilka teorier som helst utan att ta hänsyn till oppositionsläget eller vad som är politiskt korrekt att tala eller skriva om.

Men jag är övertygad att detta är den ordning som måste råda om vi ska säkerställa ett öppet och fritt samhälle. Forskningen, och särskilt den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning, måste till varje pris hållas skyddad från politisk styrning och massmediala kampanjer. Endast akademisk prövning ska kunna fälla eller tillsätta en akademiker på sin post.

DN skrev (19/8) igår om granskningen av Eva Lundgren som har karaktären av en inkvisition, påeldad av en massmedial mobb från framförallt professor Bo Rothstein och Svenska Dagbladet.

Vad DN i min mening inte lyckas betona i tillräckligt hög utsträckning är det utomordentliga allvaret i att media,  folklig vrede och populistiska politiker vänder sig mot de institutioner som finns för att säkerställa ett öppet, tolerant och rättsäkert samhälle. Varje gång en domstol frikänner en våldsverkare på grund av brist på bevis blir det svarta rubriker och tendentiösa artiklar i media som spelar på folklig blodtörst och vrede. 

Stormen mot Eva Lundgrens forskning liknade den kampanj som förts mot domstolarna de senaste åren. Ledarsidor och debattartiklar och insändare har tävlat i indignation och osakligheter i hetskampanjen mot Eva Lundgren i efterspelet till Svts granskning av i dokumentären ”Könskriget”. Rösterna om att värna den akademiska friheten och de kontroversiella idéerna på våra universitet har varit få. Därför är det berömvärt att DN tar bladet ur munnen och ställer sig på de som försvarar det öppna samhällets sida.

Publicerad lördag, augusti 20th, 2005 i Allmänt.

Vad tycker du?